Förstudie om e-arkiv och e-diarium, Bilagor - Riksarkivet
Förstudie om e-arkiv och e-diarium, Bilagor - Riksarkivet
Förstudie om e-arkiv och e-diarium, Bilagor - Riksarkivet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Dokumenttyp<br />
Underlagsmaterial<br />
Identitet/Dnr<br />
RA 230-2010/3161<br />
Status<br />
Slutlig<br />
Version<br />
1.0<br />
Sid<br />
56 (80)<br />
Versionsdatum<br />
2010-12-13<br />
Vid större statliga myndigheter s<strong>om</strong> Skatteverket <strong>och</strong> Försäkringskassan är kostnaden för att införa<br />
en intern <strong>arkiv</strong>lösning för allmänna handlingar i elektronisk form normalt betydligt högre – oftast<br />
mellan 20 – 50 miljoner per myndighet. Spannet i snittkostnad blir här större efters<strong>om</strong> den slutliga<br />
kostnaden är beroende av vilken funktionalitet respektive myndighet utvecklar i sin <strong>arkiv</strong>lösning <strong>och</strong><br />
hur generell lösningen är i förhållande till myndighetens olika verksamhetssystem. Hur mycket<br />
myndigheten satsar på att ta fram ”mjuka delar” s<strong>om</strong> leveransinstruktioner, avtalsmallar, checklistor,<br />
arbetsrutiner <strong>och</strong> liknande påverkar också. Begränsas kraven på funktionalitet kan kostnaden för ett<br />
införande troligen pressas ned under 20 miljoner kronor, men värdet av investeringen blir då mer<br />
tveksam. I de fall då datamängderna s<strong>om</strong> ska processas är stora kan kostnaden istället bli högre än 50<br />
miljoner kronor.<br />
Idag används ISO-standarden OAIS för att minska tiden <strong>och</strong> kostnaden för utveckling av digitala<br />
<strong>arkiv</strong>. OAIS-modellen har gett <strong>och</strong> ger avsevärda besparingar för de enskilda projekten. Att utveckla<br />
en specifikation för SLI enligt förstudiens förslag s<strong>om</strong> är gemensam för samtliga myndigheter kan på<br />
motsvarande sett antas minska snittkostnaden för att införa ett digitalt <strong>arkiv</strong>. Minskningen kan<br />
uppskattas till minst 10 % jämfört med dagens situation där varje myndighet utvecklar sin egen<br />
lösning. Den uppskattningen inkluderar kostnadshämmande faktorer s<strong>om</strong> samordnad upphandling av<br />
hård- <strong>och</strong> mjukvara samt ökade möjligheter till flexibla lösningar för drift <strong>och</strong> förvaltning. En<br />
gemensam specifikation för SLI förenklar dessut<strong>om</strong> initiering <strong>och</strong> gen<strong>om</strong>förande av projekt för att ta<br />
fram digitala <strong>arkiv</strong>lösningar vid de statliga myndigheterna.<br />
Tar man dessut<strong>om</strong> hänsyn till att förstudiens förslag innebär att det k<strong>om</strong>mer att finnas en generell<br />
informationsmodell, beskrivningar av informationsflöden, generella mallar, beskrivningar av mallar<br />
<strong>och</strong> gränssnitt mm s<strong>om</strong> myndigheterna kan nyttja, k<strong>om</strong>mer den verkliga minskningen av<br />
snittkostnaden för införande av SLI troligen att istället vara runt 20 – 30 %. För de myndigheter s<strong>om</strong><br />
har en stor andel bevarandehandlingar, eller gen<strong>om</strong>går organisationsförändringar där verksamheter<br />
överförs till en annan statlig myndighet, minskar snittkostnaden ytterligare.<br />
Kostnadsbesparingar <strong>och</strong> andra nyttor vid införande av gemensamt SLI<br />
En standardiserad nationell specifikation för SLI ställer krav på viss enhetlighet <strong>och</strong> standardisering<br />
av myndigheternas verksamhetssystem för att de ska kunna exportera information till myndighetens<br />
interna SLI. Detta kan uppskattningsvis sänka myndigheternas årliga IT-kostnader med cirka 5 %,<br />
kopplat till i första hand lagring <strong>och</strong> systemförvaltning, där den senare har en tendens att bli den<br />
d<strong>om</strong>inerande kostnadsposten sett över ett systems hela livstid. Procenttalets storlek beror dock av<br />
faktorer s<strong>om</strong> hur stor den enskilda myndigheten är, hur myndighetens tekniska arkitektur är<br />
sammansatt, antal system med allmänna handlingar med mera. Utformas den nationella<br />
specifikationen för SLI så att den kan användas även vid upphandling av e-tjänster <strong>och</strong> vid<br />
informationsutbytet mellan myndigheterna, k<strong>om</strong>mer detta att ytterligare dämpa de årliga ITkostnaderna.<br />
Detta stöds av de beräkningar utifrån fallstudier för en nationell specifikation för SLI<br />
s<strong>om</strong> förstudien har gjort.<br />
Sammantaget ger detta en förväntad utveckling av IT-kostnaderna fram till 2020 utifrån olika<br />
scenarier s<strong>om</strong> framgår av fig. 3 nedan. Den röda linjen visar kostnadsutvecklingen in<strong>om</strong> staten <strong>om</strong> e<strong>arkiv</strong>frågorna<br />
fortsätter att skötas på samma sätt s<strong>om</strong> idag. Den blå linjen visar kostnadsutvecklingen<br />
vid ett införande av en nationell specifikation för SLI, inklusive kostnaderna för att utveckla <strong>och</strong><br />
bygga upp sådana verksamheter vid de statliga myndigheterna. Den gröna linjen visar<br />
kostnadsutvecklingen <strong>om</strong> man tar hänsyn till effekterna av såväl att SLI införs hos statliga