Samverkan i fokus - BUP

Ungdomsprojektet tänkte man sig att ett nära samarbete med socialtjänsten,
Ungdomsmottagningen och IV-programmet skulle kunna hjälpa till att fånga
upp fler av dessa ungdomar. Samverkan med socialtjänsten var dock sparsam
i Ungdomsprojektet och samverkan med IV-programmet och Ungdomsmottagningen
förekom över huvud taget inte.
En del ungdomar i Ungdomsprojektet beskrev sina problem som svårigheter i
relationer, företrädesvis gentemot föräldrarna. Även om flertalet av ungdomarna
hade ”ett eget lidande” som motiverade dem till att söka hjälp så var
det ändå ofta en förälder som tog kontakt med psykiatrin, framför allt när det
gällde de yngre patienterna som åldersmässigt tillhörde BUP. I några fall har
patienterna uttryckt vad de tror var skälen till att föräldern sökte hjälp. En
ung kvinna som beskrev sina problem som svårigheter i relation till föräldrarna
trodde att moderns skäl att söka hjälp för dottern var att hon ville slippa
henne och att hon önskade att patienten skulle flytta hemifrån. Två manliga
patienter upplevde inte att de hade några problem som motiverade dem att
söka. De som hade tagit initiativet till att söka psykiatrisk hjälp var i ett av
dessa fall en kurator och i det andra fadern. Dessa två patienter hörde till dem
som inte sorterades in under gruppen ”inåtvända problem”. Den ene bedömdes
ha just utåtriktade problem och den andre ”föräldra-” och ”skolproblem” i
behandlarnas klassificering (tabell 1). Ingen av dessa patienter tyckte att
kontakten hade lett till någon förändring, ”jag går hit för att pappa säger det”
menade den ene. Båda uttryckte sig ändå på olika sätt positivt till att ha
kommit till samtalen: ”Det har varit lugnande med personer utifrån” och
”Hjälpen är att ni lyssnat, det är bra som det varit”.
70