Forskningsområde - VTI

2 Funktionellt tillstånd och effektsamband
Slitlagret, dvs. det översta lagret, är det lager som i första hand påverkar trafikanterna.
Bland de egenskaper som detta lager ska ha kan nämnas jämnhet, korrekt tvärfall, god
friktion, god textur, goda ljusreflekterande egenskaper, bullerdämpande egenskaper,
frihet från damm och lösa stenar samt god dräneringsförmåga. Egenskaper av denna typ
brukar ofta kallas funktionella egenskaper hos vägytan eftersom de har stor betydelse
för funktionen hos hela vägsystemet.
Vägens funktionella tillstånd kommer att påverka väganvändarnas beteende på vägen,
t.ex. genom att framtvinga en hastighetssänkning eller avvärjande rörelser, eller t.o.m.
få användaren att välja en annan väg om det är möjligt (Johansson, 2006). Vägtillståndet
kommer också att påverka användarens ekonomi eftersom en väg i dåligt skick ökar
restiden, fordons- och drivmedelskostnaderna och kan ge upphov till skada hos fraktat
gods. I Effektkatalogen gällande Drift och underhållsåtgärder för 1989 nämns t.ex. att
däck slits ned dubbelt så fort och underhålls- och reparationskostnaderna på fordon ökar
i genomsnitt med 50 % om man kör på grusväg jämfört med en belagd väg (Vägverket,
1989). Den genomsnittliga grusvägen innebär också cirka 25 % högre värdeminskning
jämfört med en belagd väg.
Enligt en trafikantundersökning från 1988 är fordonskostnaderna och åkkomforten de
viktigaste faktorerna vid kortare resor på landsbygden (Fäldner, 1989). Därefter
kommer restid och trafiksäkerhet. Den tyngst vägande komfortfaktorn är vägens
yttillstånd. Vackert landskap, viltfara och ödslighet spelar för en del trafikanter stor roll
för valet av resväg (Fig. 1). För de flesta är dock dessa faktorer av liten betydelse. I en
intervjustudie från 1997 konstaterades att betalningsviljan för att slippa åka på en dålig
grusväg var hög (3,69 kr/liter bensin) medan den var nära noll (0,07 kr/liter bensin) för
en standardhöjning från en fin grusväg till en enklare beläggning (Y1G) (Olsson, 1997).
Figur 1. Landsbygdsväg med uppenbar viltfara (Foto: Karin Edvardsson).
Vägtillståndet kommer vidare att ha betydelse för antalet olyckor som sker. En
amerikansk studie beträffande olycksfallsrisken på lågtrafikerade vägar (ÅDT < 2000)
har visat att antalet olyckor på belagda lågtrafikerade vägar minskar med minskande
vägbredd, förbättrade sidoområden och plattare omgivande terräng (Zegeer et al., 1994).
På grusvägar ökade antalet olyckor med ökande vägbredd, vilket troligen förklaras av
högre hastighet på bredare vägar. Däremot visade studien att olycksrisken inte skiljde
14 VTI rapport 775