Forskningsområde - VTI

More documents

Recommendations

Info

Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts den 3 december 2012 av Fredrik Hellman vid VTI. Författaren Karin Edvardsson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus den 13 december 2012. Projektledarens närmaste chef Anita Ihs har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering den 14 december 2012. Quality review Internal peer review was performed on 3 December 2012 by Fredrik Hellman at VTI. The author, Karin Edvardsson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager, Anita Ihs at VTI, examined and approved the report for publication on 14 December 2012. VTI rapport 775
Begrepp och definitioner Bombering. Äldre benämning på dubbelsidigt tvärfall. Buller. Ett för lyssnaren oönskat ljud. Bärighet. Definieras vanligen som förmåga att bära last utan att det uppkommer permanenta deformationer eller sprickor. Damm. Fina partiklar, mindre än 100 µm i diameter, som har transmitterats till atmosfären. Finjord. Material mindre än 0,063 mm. Förseglingstekniker som används i Sverige är av två typer; slam- och bindemedelsförseglingar. En slamförsegling består av ett tätt graderat och helt krossat stenmaterial som blandas med bitumenemulsion, cement och vatten. Slammet som erhålls tränger ner och tätar den behandlade beläggningens ytporer. Vid bindemedelsförsegling sprids endast bitumenemulsion, med tillsats av polymerer, oljor eller lösningsmedel, som genom migration påverkar den åldrade beläggningen. Tekniken är enkel, förhållandevis billig och lämpar sig väl för det kommunala lågtrafikerade gatu- och vägnätet samt GCM-vägarna. Förseglingen syftar till att ge en åldrad beläggningsyta, utan slitage- och deformationsskador, ett tillskott av bindemedel i ersättning för det som oxiderats bort med tiden. Ett andra syfte är att täta igen mindre sprickor så att vatten hindras från att tränga ner i vägkroppen. (Bäckman et al., 1998) Förstärkning. Åtgärd som höjer bärförmågan hos vägen. Grusslitlager. Översta lagret på en grusväg, vanligtvis bestående av 0-18 mm krossat berg. IRI – International Roughness Index. Mått, i mm/m, på ojämnhet i längsled på vägytan. Kall återvinning av asfalt erbjuder ovannämnda miljömässiga och ekonomiska fördelar men innebär också att restmaterial, som annars skulle gå till deponi, tas omhand (Bäckman et al., 1998). Även denna teknik är lätt att flytta med sig och lämpar sig på det viset bra för små etableringar. Genom att använda återvunna massor finns det mycket att vinna, både ekonomiskt och miljömässigt, inte minst med tanke på att tillgången till fräs- och uppgrävda massor ökat. Dosering av det återvunna asfaltgranulatet sker på samma villkor som för stenmaterialet (Törnblom, 2011). Det enda material som värms är bitumen, som kan vara i form av emulsion, mjukbitumen eller bitumenskum. Kallblandad asfalt (AEB) är en resurssnål och miljövänlig teknik tack vare att stenmaterialet inte behöver värmas upp. Detta gör att både energi sparas och utsläppen av rökavgaser reduceras. Eftersom mobila blandningsverk kan användas är tekniken också mycket flexibel, vilket gör att tekniken lämpar sig väl på det lågtrafikerade vägnätet. (Bäckman et al., 1998) Lerhalt. Halt av lera, dvs. material mindre än 0,002 mm, i viktprocent av finjorden. Lågtrafikerad väg. Väg med en trafikmängd upp till 1 000 fordon per dygn. Mjuk asfaltbetong, som numera vanligen betecknas ABT/B180, används i många fall som underhållsbeläggning. Beläggningen har god flexibilitet och om den görs stenrik, även god slitstyrka. (Bäckman et al., 1998) VTI rapport 775
Page 1: VTI rapport 775 Utgivningsår 2013
Page 4 and 5: Publisher: Publication: VTI rapport
Page 8 and 9: Oljegrus har främst blivit mycket
Page 10 and 11: VTI rapport 775
Page 12 and 13: vara lägre än utan renovering av
Page 14 and 15: cycle costs would still be lower th
Page 16 and 17: Man har uppskattat att de enskilda
Page 18 and 19: 2 Funktionellt tillstånd och effek
Page 20 and 21: (Vägverket, 2005), medan ytterkurv
Page 22 and 23: 3.2 Användarnas syn på kvaliteten
Page 24 and 25: Tabell 1. Användarnas krav på lä
Page 26 and 27: Stödremsor Stödremsor skall vara
Page 28 and 29: Tabell 11. Servicenivåer för väg
Page 30 and 31: 4 Vägytemätning på lågtrafikera
Page 32 and 33: Figur 5. Definition av krökningsra
Page 34 and 35: mer storskalig användning vara mö
Page 36 and 37: i ytan när tunga fordon trafikerar
Page 38 and 39: Beroende på omfattningen och svår
Page 40 and 41: elektrisk konduktivitet baseras på
Page 42 and 43: Aho och Saarenketo (2006b) har tagi
Page 44 and 45: 6 Drift och Underhåll Drift och un
Page 46 and 47: På det lågtrafikerade belagda vä
Page 48 and 49: den ämnas ha. Separationen orsakas
Page 50 and 51: Figur 6. Kornstorleksfördelning f
Page 52 and 53: eror av trafikmängden, andel tunga
Page 54 and 55: 6.2.6 Tjälskador Tjälskador är r
Page 56 and 57:
Kartläggningen bör genomföras ti
Page 58 and 59:
Tabell 22. Konstruktionsprocessen f
Page 60 and 61:
Tabell 23. Arbetsgång vid förstä
Page 62 and 63:
materialet innehöll en blandning a
Page 64 and 65:
urlakning utgöra ett problem vid s
Page 66 and 67:
diameter (PM10) kan ansamlas i luft
Page 68 and 69:
8 Klimatanpassade vägar De klimatf
Page 70 and 71:
I framtiden kommer sannolikt nederb
Page 72 and 73:
9 Administrativa aspekter De begrä
Page 74 and 75:
10 Slutsatser Under denna litteratu
Page 76 and 77:
using cylindrical adhesive pad coll
Page 78 and 79:
Karlsson, R.; Hellman, F.; Andersso
Page 80 and 81:
Wågberg, L-G. (1994). I valet och
Page 82 and 83:
Vad orsakar problemet Lösningar p
Page 84 and 85:
Kategori Problembeskrivning Hur man
Page 86:
Bilaga B Flödesschema över proced
show all

Forskningsområde - VTI

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?