Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
finmaterial och nytt bitumen till den uttorkade ytan. Vid mycket hål, sprickor och<br />
ojämnheter bör istället en ny massabeläggning läggas. (Wågberg, 1992; Wågberg, 1994)<br />
6.1.4 Slutsatser drift och underhåll av lågtrafikerad belagd väg<br />
Belagda vägar behöver inte lika mycket driftsåtgärder som vägar med grusslitlager,<br />
däremot blir underhållet i regel betydligt dyrare. De huvudsakliga resurser som läggs<br />
ner på drift av belagda vägar utgörs av vinterväghållning. Lågtrafikerade belagda vägar<br />
sandas i regel istället för att saltas. På våren kan sandupptagning behöva göras. Om<br />
sanden skulle sopas ut i terrängen skulle dikena successivt fyllas igen av det utsopade<br />
materialet. (Helgesson, 2011)<br />
6.2 Grusväg<br />
Vårbruket består av de åtgärder som utförs direkt efter tjällossningen, d.v.s. vägen<br />
hyvlas upp till ett tvärfall (bombering) på 4-5 % och dammbinds (Enkell, 2003;<br />
Vägverket, 2005). Hyvling kan också behöva göras sommar och höst för att åtgärda<br />
vägskador. Hyvlingen utförs också för att slitlagerytan ska hållas jämn. Omblandningen<br />
av grusmaterialet, som hyveln åstadkommer, ger också slitlagret en mer homogen<br />
sammansättning (Bäckman et al., 1998).<br />
Det finns två typer av hyvling; ythyvling och djuphyvling. Ythyvlingens verkan är inte<br />
skärande utan skrapande och kallas sladdning. Sladdningen utförs med en vägsladd i<br />
syfte att avjämna vägytan. Vid djuphyvling eftersträvar man att skära ner till botten av<br />
potthål, korrugeringar och spår. Vid djuphyvling används en liten skärvinkel som gör att<br />
hyvelbladet lätt ska skära tillräckligt djupt. Skärvinkeln gör också att losshyvlat material<br />
blandas väl och kan användas till att justera tvärfallet med. (Alzubaidi, 1999b)<br />
I samband med hyvlingen vattnas vägen. Vattningen minskar nedkrossning av grusmaterialet<br />
men utförs i första hand för att det är enklare att forma vägens tvärfall när<br />
materialet är blöt och materialet löper också mindre risk att damma bort vid utförandet.<br />
Dessutom leder vattningen till en homogenare spridning av dammbindningsmedlet inuti<br />
grusslitlagret. (Edvardsson et al., 2010)<br />
Grusning görs då tjockleken på slitlagret blivit otillräckligt eller då slitlagret fått fel<br />
sammansättning, vanligen en för stor andel sand och en får låg andel ler och grus.<br />
Slitlagrets kornkurva ska följa idealgruskurvan och innehålla tillräckligt mycket<br />
finmaterial (Fig. 6). Brist på stenmaterial leder först till spårbildning och sedan till<br />
otillräckligt tvärfall (Alzubaidi, 1999b). Det är viktigt att vägbanan är fuktig när den<br />
grusas, eftersom nytt material då lättare kan blandas in i slitlagret (Vägverket, 1993).<br />
Grusning utförs därför lämpligen på våren, efter tjällossning, eller på hösten. Det är då<br />
viktigt att återställa dräneringssystemet innan vägen grusas för att gruset inte snabbt ska<br />
försvinna igen samt att tillse att gruset hålls väl dammbundet.<br />
<strong>VTI</strong> rapport 775 45
Change language