Forskningsområde - VTI

verkar vara större på svagare undergrunder. Liksom vid användning av stålnät på
grusvägar är det viktigt att installera stålnäten tillräckligt djupt (ca. 250 mm från ytan)
och säkerställa att vägkonstruktionen inte innehåller några stora stenblock som
eventuellt kan trycka upp nätet till ytan. Det är också viktigt att vänta med installationen
tills undergrunden är helt urtjälad. (Aho och Saarenketo, 2006b)
Att höja profillinjen är en adekvat åtgärd i de fall där tjällossningsskadan är relaterad till
låg vertikal linjeföring hos en väg eller om vägens dränering inte kan förbättras.
Åtgärden förbättrar också vägens geometri och minskar problem med vinterdriften,
förutsatt att profillinjen inte höjs så mycket att skyddsräcke behövs. (Aho och
Saarenketo, 2006b)
Vid allvarliga tjällossningsskador med svårartade ojämna tjällyftningar behöver den
tjälfarliga jordarten tas bort och överbyggnaden rekonstrueras. Materialutskiftning är en
dyr åtgärd på grund av den stora mängden nytt vägmaterial som behövs. Därför behöver
åtgärdens användning på lågtrafikerade vägar noggrant övervägas. Det är dock i de
flesta fall den enda lösningen för att åtgärda ojämna gupp. Materialutskiftning med
grovkorniga material är i regel att föredra. Dessutom kan en konstruktion med ett
tjälisolerande lager vara ett effektivt val. (Aho och Saarenketo, 2006b)
Homogenisering av den övre delen av överbyggnaden och ny ytbehandling eller ny
kallblandad beläggning utgör en av de billigaste teknikerna för att rehabilitera vägar
som lider av tjällossningsskador. Denna teknik är speciellt bra på vägar som har
problem med stora spårdjup, som annars är svåra att laga, eftersom vägytan formas om
till optimal form med väghyvel innan det nya slitlagret läggs på. En ytterligare fördel
med metoden är att vägens tvärfall också kan förbättras så att vattnet inte längre ligger
kvar på beläggningen. (Aho och Saarenketo, 2006b)
Om beläggningen på ett vägavsnitt har haft återkommande svårartade problem med
potthål, sönderfall och spårbildning och användning av lastrestriktioner inte hjälper eller
inte kan användas, är den billigaste metoden att reducera höga driftkostnader att
konvertera tillbaka vägen till grusväg. Ett flertal vägar i Sverige och Finland har under
de senaste åren konverterats från belagd till grusväg. Under de första åren erhölls en hel
del negativ feedback från den lokala befolkningen medan förarna av tunga fordon visat
en större förståelse. (Aho och Saarenketo, 2006b)
6.4.2 Förstärkningsåtgärder på grusvägar
De mest frekvent använda förstärkningsmetoderna på grusvägar presenteras i Tabell 23.
Det bör dock tas i beaktande att detta representerar baslösningar. Den mest passande
åtgärden för varje skadad plats bör väljas efter diagnostisering. Tjockleken för
respektive åtgärd bestäms sedan baserat på skadans svårighetsgrad. Det är också viktigt
att inte glömma bort betydelsen av ett effektivt dräneringssystem för funktionen hos en
förstärkt konstruktion. Dräneringsförbättringar bör alltid utföras samtidigt som, eller till
och med tidigare än, förstärkningsåtgärderna. (Aho och Saarenketo, 2006b)
VTI rapport 775 55