Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Aho och Saarenketo (2006b) har tagit fram en steg-för-steg procedur för undersökning<br />
och analys av en väg med avseende på eventuellt behov av rehabiliteringsåtgärder-<br />
Stegen som listas är passande både för grus- och belagda vägar.<br />
A. GPR Mätningar – Vinter<br />
Undersökningar med Georadar (GPR) på grusvägar utförs lämpligen på vintern<br />
eftersom GPR inte alltid är så effektiv på sommaren då dammbindningsmedel tillsätts.<br />
Ett system som använder sig av 400–500 MHz markbunden antenn används för att mäta<br />
vägkonstruktionens lagertjocklekar och eventuella sammanblandningar av lager. GPRdata<br />
som insamlats på frusen mark kan också sörja för god information om tjäldjupet<br />
och islinser och dessutom kan platser med berggrund och torv lokaliseras exakt.<br />
Digital video och GPS-data som insamlats samtidigt som GPR-mätningar är ett<br />
kostnadseffektivt substitut till in-situ mätningar av tjällyftning. Platser med ojämn<br />
tjällyftning kan ungefärligt bestämmas genom att använda digital videoinspelning på<br />
vintern. Accelerometer- och profilometerteknik kan också användas i de fall mer<br />
noggranna data behövs.<br />
B. Läge och historik för problemavsnitt<br />
Identifiering av problemavsnitt kan göras genom att använda historiska data, och/eller<br />
uppföljningsdata, insamlade från vägar med en problembild. Mest värdefulla data för<br />
grusvägar är observationer av tjällossningsskador och för belagda vägar ojämnhets- och<br />
spårbildningsdata från en profilometer.<br />
C. Integrerad analys av undersökningsdata<br />
I denna fas bör den första diagnosen med orsakerna till skadan göras så att resultaten<br />
senare kan verifieras på plats. Följande nyckelelement, som påverkar vägen livslängd<br />
bör undersökas:<br />
• dräneringstillstånd<br />
• tillståndet hos beläggning<br />
• tillståndet hos obundna lager<br />
• utmattning relaterad till tjälaktivitet i undergrunden<br />
• undergrundsskada beroende på mycket svag undergrund (silt, torv) och<br />
• lokala skador på den undersökta vägen, såsom sättningar, trummor, etc.<br />
D. Platsbesök – Vår<br />
Platsbesöket på våren görs för att verifiera lokaliseringen av sektioner med problem och<br />
identifiera nya avsnitt som lider av försvagning vid tjällossningen. Våren, när de flesta<br />
dikena är fulla med smältvatten och vägen är i sitt svagaste tillstånd, är den bästa tiden<br />
att förlägga besöket till. Det är också den bästa tiden för att göra en analys av<br />
dräneringens tillstånd såväl som att identifiera avsnitt med svag bärighet på vägrenarna.<br />
Tillståndet hos vägens dränering bör kontrolleras visuellt längs hela vägen. GPR-data<br />
kan också tillföra användbar information om tillståndet hos dräneringen. Genom att<br />
samla in digital video under platsbesöket kan visuell data utvärderas igen efteråt om det<br />
skulle behövas.<br />
E. GPR-Mätningar – Sommar<br />
Dessa GPR-mätningar görs på sommaren då vägens överbyggnad och undergrund är<br />
helt ofrusna. En 1,0–2,2 GHz antenn används för att ta reda på tjockleken hos<br />
slitlagret/beläggningen och bärlagren. Spårbildningstillståndet kan också klassificeras<br />
38 <strong>VTI</strong> rapport 775
Change language