Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mer storskalig användning vara möjlig. Dessa stationer skulle kunna installeras på<br />
samma platser som övervakningsstationer för tjällossning, så att data för temperatur,<br />
vind, nederbörd och avdunstning integreras. Väderstationen skulle också kunna utrustas<br />
med en sensor för mätning av snödjup på vägytan. (Saarenketo, 2006)<br />
Nya sensortekologier ger möjlighet att samla in information i realtid om vägars tillstånd,<br />
fordonsbelastning, trafiksäkerhetsrisker o.s.v. och sedan skicka data för vidare<br />
bearbetning och analys – och, om nödvändigt, sedan skicka den resulterande<br />
informationen vidare till lokal väghållare, eventuell entreprenör, och trafikanter.<br />
(Saarenketo, 2006)<br />
I en svensk undersökning av Forslöf et al.(citerad av Johansson, 2006) utfördes<br />
mätningar av ojämnheter med hjälp av postbilar utrustade med accelerometrar. Tanken<br />
var att fordon som dagligen trafikerar ett visst vägnät också skulle kunna utföra<br />
tillståndsmätningar. Utrustning visade sig dock ha problem med driftsäkerheten.<br />
I Skottland har Forest Enterprise ett pilotprojekt (RoadDoctor) som involverar<br />
utvärdering på nätverksnivå av det strukturella tillståndet hos skogsbilvägnätet.<br />
Skogsbilvägarna undersöks med GPR och en portabel FWD. IRI mäts också i vissa<br />
vägsektioner genom användning av accelerometer baserad på ett IRI datainsamlingssystem.<br />
Samtidigt som GPR data samlas in spelas också en digital video av vägen in<br />
med positionering från ett GPS-system. (Saarenketo, 2006)<br />
Ett problem med IRI-värden, speciellt på grusvägar, är att de inte kan mätas tillförlitligt<br />
med användning av lasersensorer. Svenska tester visar också att IRI-värden möjligtvis<br />
inte behöver vara den bästa indikatorn för körkomfort på lågtrafikerade vägar och att<br />
vertikala accelerationsvärden skulle kunna vara mycket bättre indikatorer. Projektet<br />
ROADEX III ämnar fokusera på dessa saker under vägledning av Johan Granlund.<br />
(Saarenketo, 2006)<br />
Beträffande övervakning av tjällossningen tyder resultat från ett ROADEX projekt på<br />
att övervakning med Dynamisk Konpenetrometer (DCP) har stor potential. Den ger<br />
information om både styvhet, vars data visade sig extra värdefull vid insamlande vid<br />
skilda belastningsnivåer, och tjäldjup. Dessutom är den billig och enkel att använda.<br />
(Aho och Saarenketo, 2006a)<br />
30 <strong>VTI</strong> rapport 775
Change language