Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3.2 Användarnas syn på kvaliteten<br />
År 1997 genomfördes en undersökning beträffande hur nöjda trafikanterna var med<br />
tillståndet hos grusvägarna (Alzubaidi, 2000). Resultatet visade att cirka 80 % var<br />
missnöjda med tillståndet. Enligt tillståndsmätningar som gjordes enligt dåvarande<br />
metodbeskrivning 106:1996, numera ersatt med VVMB 106:2005 (Vägverket, 2005),<br />
var 90 % av vägarna i ett acceptabelt tillstånd. Vid nya undersökningar som utfördes<br />
2005 hade privatbilisternas nyttjande 6 av de statliga grusvägarna ökat från 77 % år 1995<br />
till 83 % år 2005 (Vägverket, 2006a). Andelen nöjda privatbilister hade minskat från<br />
20 % år 1995 till 13 % år 2005. Yrkeschaufförers nyttjande av de statliga grusvägarna<br />
hade under samma tidsperiod ökat från 74 % till 81 %. Andelen nöjda yrkeschaufförer<br />
uppgick också till cirka 20 %. Däremot upplevde yrkeschaufförerna, tillskillnad från<br />
privatbilisterna, dammet som ett större problem än ojämnheterna.<br />
I en enkätundersökning utförd av Saarenketo och Saari (2004) undersöktes användarnas<br />
syn på kvaliteten på lågtrafikerade vägar i norra Periferin. Av de 330 enkäter som<br />
skickades ut återkom 147 med svar (45 %). Resultaten visar att ojämnheter upplevs<br />
som ett stort problem för skogsindustrin. Av lastbilschaufförerna tillgörande skogsindustrin<br />
uppgav 50 % att spårbildning orsakade svåra eller mycket svåra problem och<br />
av timmertransportörerna uppgav hela 70 % att ojämna vägar var det största problemet<br />
på vägarna. Väganvändarna uppgav att ojämnheterna kan tvinga dem att sänka hastigheten<br />
till nästan noll för att förhindra skador. De uppgav också att bränsleförbrukningen<br />
var mycket högre när vägarna var ojämna. Många av de övriga problem som rapporterades<br />
var relaterade till svaga vägkanter, dåligt utformad väglinje och bristande bärighet.<br />
En signifikant andel av väganvändarna gav trafiksäkerheten underbetyg p.g.a. faktorer<br />
så som dålig vinterväghållning, dåligt tvärfall, ojämn tjällyftning och avsaknad av<br />
skyddsräcken i kurvor på hög vägbank.<br />
Lastbilschaufförerna som svarade på enkätundersökningen rapporterade också om<br />
kontinuerlig stress vid körning på sträckor där vägytetillståndet oväntat blev så dåligt att<br />
hastigheten fick lov att reduceras långt under den planerade hastigheten för sträckan.<br />
Detta gjorde nämligen att chaufförerna hamnade i en konflikt mellan att komma fram i<br />
tid med leveransen och riskera skador eller t.o.m. trafiksäkerhetsrisker. Typiska orsaker<br />
till denna typ av försämrat vägytetillstånd innefattar försenad snöplogning och ojämnheter<br />
p.g.a. tjälskador. Om snön inte tas bort tillräckligt snabbt tillåts snön att packas<br />
samman, vilket kan leda till uppkomsten av spår. Spår, som ofta kan vara djupa,<br />
orsakade av våt snö som frusit till is är också svåra att bli av med. (Saarenketo och<br />
Saari, 2004)<br />
Det råder ett relativt tydligt samband mellan ojämnheter (IRI) och trafikanters bedömda<br />
komfort samt vibrationer. Störst betydelse för den upplevda komforten har asfaltbeläggningens<br />
kondition, följt av bilen och andra trafikanters beteende. (Vägverket,<br />
2008)<br />
Forskning har visat att det finns en koppling mellan förarhyttens vibrationer och<br />
trafiksäkerhet och att vibrationerna också kan påverka lastbilschaufförernas hälsa<br />
(Gillespie, 1982; Hedberg et al., 1991). Exempelvis har lastbilschaufförer tre gånger<br />
högre prevalens av hjärtsjukdomar (Hedberg et al., 1991). De värsta ojämnheterna på<br />
vägarna utsätter, t.o.m. i så låga hastigheter som 40 km/h, lastbilschaufförerna för<br />
6 Andel privatbilister, totalt i Sverige, som använt grusvägar minst en gång i månaden.<br />
18 <strong>VTI</strong> rapport 775
Change language