Forskningsområde - VTI

(IPCC, 2007). Detta innebär i sin tur att risken för stora nederbördsmängder ökar
eftersom molnen innehåller mer vatten. Nederbörden tenderar också att falla som regn i
större utsträckning än snö på grund av den stigande temperaturen, i synnerhet i början
och slutet av vintersäsongen när temperaturen ligger kring 0 °C.
En följd av den ökade nederbörden är ökad markfuktighet och avrinning. Man har
observerat en viss flödesökning i norrlandsälvara de senaste åren och förekomsten av
översvämningar har ökat, speciellt under höstsäsongen. I södra Sveriges vattendrag
finns däremot inga tecken på ökade flöden, vilket kan bero på att den högre
temperaturen också leder till ökad avdunstning. (Bernes, 2003).
Havsvattennivån har globalt stigit med 10-20 cm under 1900-talet och stiger fortfarande
(IPCC, 2007). Dessutom förväntas stigningshastigheten att öka under det nuvarande
århundradet. Det finns framförallt två bidragande orsaker till den stigande havsvattennivån.
Den ena är att vattnets volym i havet ökar då vattentemperaturen ökar och den
andra anledningen är att is på land smälter och fyller på haven. I dagsläget utgörs den
största nivåhöjningen av volymhöjningen i vattnet, p.g.a. temperaturhöjningen, men i
framtiden väntas bidraget från den avsmälta landisen öka. I norra Sverige pågår
landhöjning som kompenserar för det stigande vattnet (Bernes, 2003). I södra Sverige
däremot sköljer vattnet in mer och mer över land i takt med att vattenytan höjs, i
kombination med att det finns en liten landsänkning.
FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC) har tagit fram
olika utsläppsscenarion som visar hur klimatet kan komma att förändras fram till år
2100 beroende på mängden koldioxidutsläpp fram till dess. Många av scenarierna
baseras på att utsläppen fortsätter att stiga, om än i olika takt. De olika scenarierna
förutspår en ökning av medeltemperaturen på mellan 1,4–5,8 °C från 1990 till 2100
Enligt Swedish Regional Climate Modelling Programme (SweClim) kommer dock
temperaturökningen i Sverige att bli lite högre än medeltemperaturhöjningen globalt sett
under samma period. Temperaturökningen vintertid förväntas bli 2,8 till 5,5 °C och
sommartid 1,5 till 3,3 °C. Man räknar också med att minimum temperaturen på vintern
ökar med ca 8-12 °C. (Bernes, 2003)
Nederbörden förväntas öka i Sverige under tjugohundratalet. Den största ökningen
väntas vintertid då ökningen kan bli 30–50 %. Vintrarnas snöperioder kommer dock att
bli kortare p.g.a. den stigande medeltemperaturen. Sommartid kommer nederbörden att
minska med upp till 20 %, förutom i norra Sverige där det även på sommaren kan finnas
en viss nederbördsökning. (Bernes, 2003)
Även avrinningens årstidsvariation förväntas förändras. Vårfloder som idag är de
kraftigaste under året kan reduceras och uppträda tidigare under säsongen. Detta beror
på att snön smälter tidigare, p.g.a. att temperaturökningen, och det tunnare snötäcket.
Däremot kan kraftigare flöden under höst och vinter väntas eftersom det är då nederbördsmängden
väntas öka mest. Den stigande temperaturen, i kombination med att mer
nederbörd förväntas falla i from av regn istället för snö, kommer att ge minskad marktjäle.
(Bernes, 2003).
Vädersimuleringar gjorda av SweClim visar också att den genomsnittliga vindastigheten
kommer att öka med 20 procent i Bottniska viken (Bernes, 2003). Mildare vintrar
medför också en ökad stormfrekvens. Generellt kommer frekvensen och magnituden av
extrema väderhändelser att öka i takt med temperaturökningen (Rummukainen et al.,
2005).
VTI rapport 775 65