Forskningsområde - VTI

diameter (PM10) kan ansamlas i luftvägarna (Gottschalk, 1994). Hälsoeffekterna
orsakade av partiklar inkluderar astma, lungcancer, hjärtsjukdomar och för tidig död.
Luftföroreningar uppskattas orsaka ungefär två miljoner dödsfall i förtid sett till hela
världen (WHO, 2006). Dessa små partiklar ger samma effekt oavsett källa och kemisk
sammansättning (Gustafsson, 2005).
På högtrafikerade vägar är problemen med höga partikelhalter vida känt. Därför införs
dubbdäcksförbud på fler och fler innerstadsgator. Detta eftersom dubbdäcken river upp
asfalten och därmed är en stor bidragande orsak till partikelemissionen till den
omgivande luften. Gränsvärden för PM10-halter i vår luft har fastställts i EU-direktiv
1999/30. På lågtrafikerade vägar finns inte lika mycket forskning kring rådande
partikelhalter. I en studie gjord av Edvardsson och Magnusson (2009) konstateras dock
att det inte föreligger någon direkt risk för att överskrida EU-direktivets gränsvärden på
en grusväg, förutsatt en årsdygnstrafik på under 125 fordon per dygn. Som tidigare
nämnts (Kap. 1.2) är detta den trafikmängd som används som riktvärde för en grusväg
med omgivande randbebyggelse i Sverige (www.trafikverket.se). Vid högre trafikmängder
ska vägen beläggas. PM10-halten minskar relativt snabbt med avståndet från
vägen, i alla fall på samma höjdnivå i horisontalled. Avståndet vid vilket partikelhalterna
återigen gått ner till bakgrundsnivåer varierar något mellan olika rapporter men
ligger inom intervallet 30-100 m från vägen (Gillies et al., 1999; Docx et al., 2007;
Edvardsson och Magnusson, 2009).
Damm från geologiskt material är inte i sig miljöfarligt men dammet kan orsaka
nedsmutsning om det sprids till vattendrag (Ullberg, 2006). Det är också viktigt att vidta
extra försiktighet vid exempelvis spridning av flygaska eller lerning. Flygaska kan
användas för stabilisering av bär- och förstärkningslager i grusväg. Studier som gjorts
pekar dock på att när askan väl är på plats, dammar askstabiliserade grusvägar inte mer
än konventionella grusvägar (Blomqvist et al., 2012). Lera brukar tillsättas grusslitlagret
för att öka finjordshalten. Finjorden hjälper till att binda fukt och större partiklar och
reducerar urlakning av dammbindningsmedel. Vid lerning kan leran med fördel blandas
ihop med grövre stenmaterial innan påförandet på den befintliga vägen (Edvardsson,
2010).
7.3 Förorenad mark och avfall
Risken att råka på tidigare förorenad mark är inte så stor i norra Periferin, även om det
kan hända. Olja i dikesvattnet är ett tydligt varningstecken. Föroreningen kan också vara
mer påtaglig, till exempel om skräp hittas i marken. Jorden kan också vara missfärgad.
Specialistkompetens måste anlitas om förorenad mark upptäcks. Sådana specialister
måste känna till hur materialet ska behandlas, deponeras, osv. (Ullberg, 2006)
Slagg och askor används ibland som stabiliseringsmaterial, för att förbättra bärighet i en
vägkonstruktion. Dessa kan vara ge upphov till lakning av metaller, metallföreningar
och lättlösliga salter och förändring av pH i närheten (Karlfeldt, 2010). Studier har visat
att vägmaterial som ligger i vägkanten åldras fortare än vägmaterial som ligger i
vägmitten och att detta även avspeglas i lakningsegenskaperna (Arm et al., 2009).
Mängden överskottsmaterial från vägbyggnadsarbeten, såsom förpackningsmaterial,
överskottsmassor med mera, bör minimeras. Förutom kostnader för upplag och avfall
som läggs på deponi, medför transporter av materialet till och från arbetsplatsen
kostnader för fordon och personal. Avfall som läggs på deponi medför också en ökad
miljöbelastning. Den högre koncentrationen av material kan medföra ökade utsläpp, och
62 VTI rapport 775