Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Från ett kategoriskt individperspektiv till ett perspektiv där individen (med brister) och
individens kontext spelar roll vidare till ett inkluderingsperspektiv där olikheten har blivit en
tillgång och skolan organiseras för att möta alla elevers olikheter.
Gerrbo (2012) lyfter problemet med vad specialpedagogik är och finner att man ofta tänker att
specialpedagogiken tar vid där pedagogiken inte räcker till och en följd blir frågan vad vanlig
pedagogik är. Var går gränsen mellan pedagogik och specialpedagogik? Det blir lätt en
negation som talar om vad specialpedagogik inte är, anser han. Gerrbo (2012) menar att det är
avsikten med en pedagogisk insats som gör den specialpedagogisk.
” Där avsikten med den pedagogiska insatsen är att söka förebygga, reducera,
överbrygga eller rent av (upp)lösa särskilt skolproblematiska situationer
och/eller dess oönskade effekter för elever, vilka redan ses eller kan komma att
ses som elever-i-behov-av-särskilt-stöd, blir den enligt detta sätt att se
specialpedagogisk” (Gerrbo, 2012 sid 38).
Då kan den specialpedagogiska insatsen utföras av vilken lärare som helst och i vilken
lärandesituation som helst. Gerrbo (2012) menar vidare att det enda som är riktigt säkert när
det gäller specialpedagogik är att det finns någon form av koppling till elever-i–behov-avsärskilt-stöd.
Sedan kan det vara att förebygga genom organisation eller i miljön eller som
sagt någon särskild insats. Kan inte kopplingen till elever-i–behov-av-särskilt-stöd göras
menar Gerrbo att det blir allmän pedagogik. Däremot behöver inte eleven i behov av stöd vara
en särskild individ. Det kan vara en grupp elever eller till och med en tänkt grupp. Gerrbo
(2012) menar att även sådant som görs för att förhindra att elever hamnar i gruppen elever-ibehov-av-särskilt-stöd
är specialpedagogik.
Förskolan i ett historiskt perspektiv
För att förstå något i samhället behöver man oftast gå till historien och se hur just den
företeelse man är intresserad av har vuxit fram. Förskolans historia är en annan än skolans och
det kan ge en förklaring till att förskolan skiljer sig från skolan i flera avseenden.
Fröbel har haft stor påverkan på den svenska förskolan menar Thulin (2006). Fredrich Fröbel
levde mellan 1782 och 1852 i Tyskland. Han betraktade barn som plantor, som behövde
kultiveras och vårdas för att växa till sin fulla potential. Barn behövde vara nära naturen och
lära med hela kroppen var en av hans ståndpunkter. Fröbel kallade sin barnverksamhet för
Kindergarten (Barnträdgård). I Sverige tog man det direktöversatta barnträdgård för de
verksamheter som byggde på Fröbels idéer (Thulin, 2006). Barnträdgården gjorde sitt inträde
på den svenska förskolearenan i början av 1900-talet (Westberg, 2008).
Men redan på 1800-talet hade olika former av verksamheter som tog hand om barn vuxit
fram. Från 1830-talet fram till slutet av 1800-talet etablerades något som kallades
småbarnsskolor. Där bedrevs regelrätt undervisning för förskolebarn mellan två och sju års
ålder (Westberg, 2008). Barnen undervisades bland annat i bibliska berättelser, stavning,
skrivning, räkning och geografi. Förespråkarna för småbarnsskolorna hävdade att det var
slöseri med tid att inte använda barnens läraktighet. Tester visade att barnen visade upp
mycket goda kunskaper i fler olika ämnen vid sju års ålder.
11