Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

More documents

Recommendations

Info

Ett barn i behov av stöd är väl en individ? Men enligt mitt sätt att se på det så är det problemet barnet har, vi ska se på. Det är problemet eller de uttryck problemet tar, vi ska försöka lösa. Dessutom kan det gälla en grupp barn, eller kanske en individ eller grupp som kan komma att få problem i framtiden skriver Gerrbo (2012). Sett ur den synvinkeln har vi definitivt lämnat individen bakom oss. Om man har en individförankrad syn på specialpedagogiken får man svårt att förklara de barn som får större problem än vad de annars skulle haft på grund av att förskollärare och arbetslag inte förmår möta dem på ett sätt som fungerar för det enskilda barnet eller att miljön inte är utformad efter barnens behov. När de vuxna hittar sätt att arbeta för att möta barnets problem kan problemen minimeras och kanske rent av, i bästa fall, försvinna helt. Det visar, enligt mitt sätt att se på fenomenet, att det inte är något hos individen, som denna individ är behäftad med för all framtid, utan omgivningen som inte fungerade för individen och att det var det som var problemet. Förslag till fortsatt forskning Uppsatsen ger många uppslag till fortsatt forskning. Området är tämligen outforskat vilket gör att det finns mycket som behöver belysas ytterligare som till exempel kopplingarna till systemteorin. Finns någon systemteoretisk modell som passar extra bra och i så fall vilken och på vilket sätt skulle den bidra till att belysa specialpedagogiken på förskolan ytterligare? Men här finns även frågor som lyfts direkt av de intervjuade specialpedagogerna och som behöver utforskas. Till exempel det faktum att specialpedagogerna beskriver att de tycker att de yngsta barnen far illa i stora barngrupper. Här skulle en studie över hur de yngsta barnen fungerar i stora barngrupper vara av värde. Samma sak gäller barn med autism. Här skulle behöva kartläggas hur barngrupperna fungerar för barn med autism. Också skulle olika aspekter, som graden av autism, tillkommande problem kanske i form av ytterligare funktionsnedsättning, behöva belysas. Friförskolornas möjlighet till specialpedagogiskt stöd i kommunerna behöver uppmärksammas. Får de ta del av det specialpedagogiska stöd kommunerna tillhandahåller till sina egna förskolor? Är det så att många kommuner lämna friförskolorna i sticket och menar att friförskolorna själva får lösa sina specialpedagogiska behov? Likaså hur/om specialpedagoger i kommunen har gjort att synen på diagnos förändrats. Hur ser det då ut i de kommuner som inte har någon specialpedagog anställd mot förskolan? Hur blir det specialpedagogiska stödet mot förskolan i de kommuner som organiserat specialpedagogerna i områden, där specialpedagogen ska ta hand om både skola och förskola och där specialpedagogen inte behöver ha förskolebakgrund. Uppsatsen lyfter fram förskollärarens viktiga del i det specialpedagogiska arbetet på förskolan. Även här finns områden som behöver ytterligare belysning. Hur ser förskollärare på specialpedagogik? Vad ska en bra grund, när det gäller specialpedagogisk kunskap bestå i för en förskollärare? 58
Ytterligare en fråga som vore intressant att få belyst är hur specialpedagogiken på förskolan skiljer sig från specialpedagogiken i skolan, finns skillnader i synsätt mellan förskollärare och lärare och mellan specialpedagoger inom de respektive områdena. Under senare år har antalet artiklar och avhandlingar som berör ämnet specialpedagogik i förskolan ökat. Min förhoppning är att allt fler ska finna detta ämne intressant. Här finns så mycket att utforska som kommer att kasta nytt ljus på specialpedagogiken i förskolan och som kommer att öka vår förståelse för vad barndom i förskolan kan innebära. 59
Page 1 and 2:
Institutionen för pedagogik,didakt
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5 and 6:
9. Diskussion .....................
Page 7 and 8: Förskolan är numera också inordn
Page 9 and 10: Det är först i och med den revide
Page 11 and 12: Från ett kategoriskt individperspe
Page 13 and 14: Idag vill man skifta synsätt i all
Page 15 and 16: Idag har dessa barn med klara medic
Page 17 and 18: Att aktivt se det samspel som utspe
Page 19 and 20: och sedan började skolan integrera
Page 21 and 22: finns (Hartman, 2001; Denscombe, 20
Page 23 and 24: November 2012 December 2012 Januari
Page 25 and 26: Strategifamiljen berör strategier.
Page 27 and 28: När man går in och närmare stude
Page 29 and 30: Eftermiddagarna kan vara problemati
Page 31 and 32: Förskollärares arbete Fler av spe
Page 33 and 34: Om alla väggar är tapetserade med
Page 35 and 36: Det gör att småbarnsgrupperna ibl
Page 37 and 38: Man står lite vid sidan av vardags
Page 39 and 40: Man kan också se handledningen som
Page 41 and 42: Föräldrarnas process Alla special
Page 43 and 44: En modell av de specialpedagogiska
Page 45 and 46: Enligt detta flöde arbetar man til
Page 47 and 48: Det tydligaste exemplet är det Sen
Page 49 and 50: Påverkansfaktorerna är det som st
Page 51 and 52: En specialpedagog tyckte att kommun
Page 53 and 54: Troligt är dock att den reviderade
Page 55 and 56: Autismproblematiken spänner över
Page 57: I vilken mån var det då bra med d
Page 61 and 62: Granbom, Ingrid. (2011). ”Vi har
Page 63 and 64: Senge, Peter. Cambron-McCabe, Nelda
Page 65 and 66: Bilaga 1 Introduktionsbrev Specialp
Page 67: Bilaga 3. En dokumentationsmall - e
show all

Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?