Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Sett i ett specialpedagogiskt perspektiv är alla delar under dagen på förskolan lika viktiga
enligt studiens specialpedagoger. Det innebär att aktiviteterna inomhus är lika betydelsefulla
som utevistelsen.
Organisation
En specialpedagog kastade fram idén om att specialpedagoger borde ingå i ett ledningsteam
för förskolan. Hennes tanke var att förskolechefen då kunde få stöd kring de frågor som berör
barn i behov av särskilt stöd och hjälp i den pedagogiska ledningen så att man får en så bra
verksamhet som möjligt för dessa barn. Specialpedagogerna i undersökningen säger att en
otydlighet i verksamhetens utformning ger otrygga barn och att man därmed riskerar att skapa
barn i behov av särskilt stöd. Det visar vikten av en tydlig struktur av verksamheten och en
god pedagogisk ledning.
Gerrbo (2012) har uppmärksammat detta, men ur ett skolperspektiv. Han talar om
”specialpedagogiska riskmoment” (sid 268) och menar att det är tillfällen som övergångar,
ökad rörlighet, ett ökat avstånd till vuxna med mera. Det är lätt att se att dessa tillfällen finns
det rikliga möjligheter att skapa under en förskoledag. Detta visar vilken stor betydelse
förskollärare och ett välfungerande arbetslag har. En förskollärare, eventuellt tillsammans
med specialpedagog, kan förutse var det kan bli problem och förebygga.
Det finns dock delar inom området organisation där arbetslaget inte har någon påverkan.
Barngruppernas storlek är ett exempel. Det är numer nästan alltid en ekonomisk fråga.
Intressant är att specialpedagogerna inte automatiskt sätter likhetstecken mellan stora
barngrupper och många barn i behov av särskilt stöd, utom när det gäller de allra yngsta och
möjligen också när det gäller barn med autism. Specialpedagogerna menar att en bra
organisation och miljö kan göra att det fungerar bra även för barn i behov av särskilt stöd.
Men risken är större att organisationen är otydlig och att det blir rörigt och att det snarare är
det faktumet som gör att fler barn får problem. Inte de stora barngrupperna i sig.
Undantaget är de yngsta barnen där specialpedagogerna tycker att det är av yttersta vikt att
storleken på barngrupperna hålls nere. Här säger alla specialpedagogerna att de ser små barn
som far illa i de stora barngrupperna. Inte så att små barn inte klarar av gruppverksamhet, men
var går gränsen för vad som är en för stor grupp? Hänger det på antal barn eller antal vuxna
per barn? Melhuishs (2010) studie visar att barn som börjar tidigt på förskolan har en ökad
risk för att uppvisa beteendeproblem. Inget nämns kring gruppstorlek och annat som kan ha
betydelse för detta. Visserligen har problemen klingat av vid 10 års ålder, men det innebär att
barn kan få en stämpel som problematiska redan under förskoletiden eller i början av skolan.
Dessa resultat tyder på att man bör ta det specialpedagogerna säger om de allra yngsta barnen
på största allvar.
Gruppen barn med autismliknande problem är också en grupp där specialpedagogerna lyfter
fram svårigheterna med de stora barngrupperna. Det är den enda grupp där någon
specialpedagog sagt att hon är tveksam till inkludering. Gruppen barn med autismliknande
problem är dock inte enhetlig.
54