Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Glaser (2010) menar att den grundade teorin ska kunna tala för sig själv när den väl är
genererad och nedskriven, men nämner fyra kriterier som kan användas för att bedöma en
grundad teori.
Passform
Att teorin fungerar
Relevans
Modifierbarhet
Passform anser Glaser (2010) är en form av validitet. Passar den genererade teorin till de data
som finns i studien? Här ska det gå att följa vägen från data till begrepp och vidare till den
slutliga teorin.
Att teorin ska fungera anser Glaser (2010) också är en viktig del av valideringen. Teorierna
ska på ett begripligt sätt hänga ihop med resten och också förklara det teorin är tänkt att
användas till på ett begripligt sätt.
Teorin ska ha en relevans för de aktörer som berörs av teorin. Teorin ska dessutom vara
möjlig att förändra om nya data tillkommer menar Glaser (2010).
Jag har försökt beskriva de olika kategorier som uppstått och mitt sätt att sortera dem, så att
man ska kunna följa mina tankegångar. Hur idén till en teori uppstår ur det materialet är inte
helt lätt att beskriva, men man bör kunna se att teorin inte är gripen helt ur luften.
Jag har också använt mig av respondentvalidering som, enligt Denscombe (2009), är ett bra
sätt att validera de fynd man gjort. Vid båda fokusgruppstillfällena har teorier och modeller
presenterats och även diskuterats. Speciellt vid fokusgrupp 2, när alla teorier presenterades,
uttryckte alla närvarande respondenter att teorier och modellen både beskrev och förklarade
deras arbete mot förskolorna och gav en bild av specialpedagogiken på förskolan, enligt deras
sätt att se på den.
Andra metoder hade också kunnat passa in på uppsatsens syfte. Till exempel kunde ett mer
tolkningsinriktat angreppssätt varit tillämpbart och det är möjligt att delar av studiens resultat
hade varit liknande, till exempel påverkansmodellen, som har en så direkt koppling till det
empiriska materialet.
Studiens datainsamling består av både enskilda intervjuer, intervjuer med två personer
samtidigt och fokusgrupp. Wibeck (2010) anger att en fara vid användandet av fokusgrupp är
att respondenterna i gruppen endast säger det som alla andra säger. Användandet av både
enskilda intervjuer och fokusgrupp har avsevärt begränsat det problemet eftersom alla tidigare
kunnat uttala sig i enskilda intervjuer samt i tre fall i en parintervju. Däremot har
fokusgruppen kunnat användas för gemensamma reflektioner, vilket givit värdefull data kring
ett ämne där man vanligtvis inte teoretiserar så mycket, enligt de specialpedagoger som ingick
i fokusgrupp 1. Fokusgrupp 2 användes i huvudsak till respondentvalidering vilket också hade
ett värde i sig.
56