Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

More documents

Recommendations

Info

Det finns både väldigt lättdefinierade uppdelningar som kategorin möbler och mer svårfångade som ekonomi och skolsystem. Olika personer delar upp världen på olika sätt. Hartman (2001) menar att vår uppdelning är beroende av personliga erfarenheter, utbildning och socialt ursprung. Den öppna kodningen gjordes parallellt med att intervjuerna genomfördes. Kategorier och teman från intervjuerna Barnet Miljö Förskollärare Organisation Stödsystem Specialpedagog Barnet Enskilt/grupp Familj Diagnos/ej D Tidigt stöd Medicinska diagnoser Ute Inne Utbildn. Förskollärare Dokumentati on Barngr. storlek Barngr. utseende Stationssyste m Överg t. skola Skola Förskolechef SPECIALPEDAGOGISKA PROBLEM 24 Barnhälso- team Stödteam stöd till verksamh. Tabell 5. Kategorier och teman från intervjuerna. Nytt ämne visas med stor bokstav. Specped. i fsk. Specped. fältarbete Förebyggande Yttre kontakter Specped. roll Mot personal Alla kategorier kunde samlas under en gemensam kategori. De specialpedagogiska problemen. Denna kategori betecknas som kärnkategori i grundad teori. En kärnkategori är den kategori som binder ihop de övriga kategorierna i materialet, som alla de övriga är relaterade till (Hartman, 2001). Ytterligare en kategori har en särställning, nämligen barnet. Allt annat har även en koppling till denna kategori. Därefter har tolkning fortsatt genom att ur den första kodningen leta så kallade teoretiska koder. Där har Glasers kodfamiljer använts så som de beskrivs i Starrin et al (1991). Den teoretiska kodningen syftar till att hitta begrepp som senare kan fogas samman till teorier. De teoretiska kodfamiljer jag hittat i mitt arbeta är orsak-verkanfamiljen, basfamiljen, strategifamiljen och processfamiljen. Orsak-verkanfamiljen är precis det den heter. Sådant som påverkar vartannat. Enligt Starrin et al (1991) är detta en vanlig kodfamilj eftersom det ofta är så vi tänker. Detta beskrivs som ett linjärt tänkande inom systemteori (Senge, 1995). Det var inte svårt att hitta orsak-verkan i mitt material. Som exempel kan nämnas att en tydlig, pedagogisk miljö ger tryggare barngrupp. Basfamiljen beskrivs av Glaser (2010) som en kodfamilj som visar sociala basprocesser. Det är sådant som berör strukturella saker som fortskrider. Jag har använt denna kodfamilj till sådant som är strukturellt, till exempel antal barn i barngrupp, kommunens stödorganisation, antal utbildade förskollärare med mera eftersom jag inte hittat någon annan kodfamilj för dessa saker.
Strategifamiljen berör strategier. Mycket av specialpedagogernas arbete kan hänföras till denna kodfamilj, att möta all personal utifrån personalens egen nivå för att nämna ett exempel. Att arbeta förebyggande är en annan. Även kommuners sätt att organisera stöd till förskolan och förskolebarn kan hänföras till denna kategori. Processfamiljen rymmer processer och måste bestå av minst två steg för att det ska bli en process (Starrin et al, 1991). Det här är en kodfamilj som vuxit under arbetets gång. Till att börja med såg jag nästan inget som kunde hänföras hit, möjligen förskollärares och barnskötares utveckling genom handledning och förebyggande arbete. Men allt eftersom arbetet med att generera teorier har fortskridit, har allt fler processer framträtt för mig. Parallellt med kodandet har jag skrivit små anteckningar (kallas memos i GT) av tankar och idéer som fötts under arbetet. Även dessa anteckningar har använts i arbetet. Schematisk bild över arbetsprocessen Min process Data insamling Teoretiskt urval Memos Konstant jämförelse. Man går tillbaka till ursprungsmaterialet och ser om teorin är rimlig Öppen kodning av materialet Kärnkatego rier har hittats. Teoretisk kodning En grundad teori Figur 1 En schematisk bild av min forskningsprocess enligt grundad teori. (Inspirerad av Häggström, Asplund & Kristensen 2012 sid 227). 25 Process tas om från början
Page 1 and 2: Institutionen för pedagogik,didakt
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5 and 6: 9. Diskussion .....................
Page 7 and 8: Förskolan är numera också inordn
Page 9 and 10: Det är först i och med den revide
Page 11 and 12: Från ett kategoriskt individperspe
Page 13 and 14: Idag vill man skifta synsätt i all
Page 15 and 16: Idag har dessa barn med klara medic
Page 17 and 18: Att aktivt se det samspel som utspe
Page 19 and 20: och sedan började skolan integrera
Page 21 and 22: finns (Hartman, 2001; Denscombe, 20
Page 23: November 2012 December 2012 Januari
Page 27 and 28: När man går in och närmare stude
Page 29 and 30: Eftermiddagarna kan vara problemati
Page 31 and 32: Förskollärares arbete Fler av spe
Page 33 and 34: Om alla väggar är tapetserade med
Page 35 and 36: Det gör att småbarnsgrupperna ibl
Page 37 and 38: Man står lite vid sidan av vardags
Page 39 and 40: Man kan också se handledningen som
Page 41 and 42: Föräldrarnas process Alla special
Page 43 and 44: En modell av de specialpedagogiska
Page 45 and 46: Enligt detta flöde arbetar man til
Page 47 and 48: Det tydligaste exemplet är det Sen
Page 49 and 50: Påverkansfaktorerna är det som st
Page 51 and 52: En specialpedagog tyckte att kommun
Page 53 and 54: Troligt är dock att den reviderade
Page 55 and 56: Autismproblematiken spänner över
Page 57 and 58: I vilken mån var det då bra med d
Page 59 and 60: Ytterligare en fråga som vore intr
Page 61 and 62: Granbom, Ingrid. (2011). ”Vi har
Page 63 and 64: Senge, Peter. Cambron-McCabe, Nelda
Page 65 and 66: Bilaga 1 Introduktionsbrev Specialp
Page 67: Bilaga 3. En dokumentationsmall - e

Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?