Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

More documents

Recommendations

Info

De har inte riktigt nytta av att vara i grupp. Det är inte riktigt någon utvecklande miljö för dessa barn. ”Det är väl den svårighet där det känns svårast att inkludera barn. /……/ Det kan väl ofta sägas att det beror på att det är stora barngrupper. För det första har de inte behov av kompisar på det viset, där man inte kan hitta de sociala sammanhang där man kan ha kul eller utvecklas” (förort). På vissa håll har man försökt samla dessa barn till en grupp där man har fler barn och alltså samlar på sig mycket kompetens i att arbeta med den här gruppen. Tidig upptäckt Något man pratar mycket om idag är vikten av att identifiera barn i behov av särskilt stöd tidigt. Förhoppningen är att man, med stöd, kan förebygga att barnet får större problem senare. Alla specialpedagogerna tycker att personal på förskolorna för det mesta är bra på att upptäcka barn som behöver stöd snabbt.” Det behöver inte vara så mycket bara att de funderar lite, kanske känner viss oro så hör de av sig” (förort). Ibland kan någon utomstående tycka att det är konstigt att det tagit tid men då kan det ofta bero på att man behöver ha föräldrarna med sig för att till exempel söka en utredning. Utredning och diagnos gör inte alltid någon större skillnad i praktiken eftersom man redan arbetar med de metoder som fungerar utifrån barnets problematik. Då kan föräldrar tycka att det inte sker så mycket nytt på förskolan. Diagnosen gjorde inte så stor skillnad som föräldrarna kanske tänkt. Vilka situationer kan ge problem för barn De problem som uppkommer under en dag på förskolan är naturligtvis avhängigt av de problem barnet uppvisar. Klassiskt är dock problem vid övergångar från en aktivitet till en annan menar specialpedagogerna. ”Det kan vara att gå från pappret barnet målat på till att skölja penseln så kan det hända jättemycket om personalen inte hänger med och har planerat för den här övergången” (förort). Kravsituationer, där något förväntas av barnet, är också något som kan skapa problem. Barn som ska sitta i en samling eller vid matbordet och vänta. Hallen där alla ska in och ta av sig samtidigt för att bara nämna några situationer. Här beror väldigt mycket på hur personalen arrangerar aktiviteter och hur medvetna de är om var svårigheter kan uppstå. Specialpedagogerna går in och försöker hitta dessa och sedan arbetar man tillsammans för att hitta förhållningsätt och metoder för att minimera problemen. Många av specialpedagogerna har en känsla av att det ofta fungerar bättre ute än inne. Dock pekar en specialpedagog på att personalen ofta är mindre observant ute och inte ser att ett barn bara cyklar eller sitter och öser i sandlådan en hel eftermiddag för att det är det de klarar av. De ser inte att barnet inte klarar av att samspela med andra barn ute. 28
Eftermiddagarna kan vara problematiska för att man kanske inte är lika många i personalen på grund av schemaläggning. Då kanske det förväntas av barnen att de ska kunna leka och samspela med varandra, vilket är svårt för många enligt specialpedagogerna. Att byta grupp Övergång till annan förskola, förskoleklass och skolan är en kritisk punkt där det är lätt att saker går fel. Fler specialpedagoger lyfter fram just övergången till förskoleklassen som ett riskmoment. ”Man kan sitta och ha möte och berätta precis hur vi har jobbat med det här barnet i förskolan, men det är som om de vill prova själva. Sen ringer de i december och då är det katastrof” (landsort) . Ibland kan det vara så att förskolan har hittat ett förhållningssätt och metoder för att möta ett visst barn så att barnet fungerar och det inte längre föreligger något särskilt behov. ”Då kan skolan fråga, men har inte förskolan gjort något? Jooo, men då fungerade det. Det var inget större problem” (förort). Många av specialpedagogerna tycker att skolan är snabbare till att lägga problemet på det enskilda barnet än vad man är i förskolan. Har barnen diagnos? Den absoluta majoriteten av barn i behov av särskilt stöd på förskolan har ingen diagnos. En del kommer att få det under sin förskoletid, andra först i skolan och ytterligare några får det aldrig. Ingen specialpedagog behöver någon diagnos för att ta sig an de frågor de får in. Man arbetar helt utifrån de upplevda problemen. Ofta behövs inte heller någon diagnos för att kunna söka om extra ekonomiskt stöd, men det förekommer . En specialpedagog upplever att det finns ”finare diagnoser där man förebereder övergångar och placeringar på ett annat (mer noggrant) sätt” (landsbygd). Hon syftar på några av de medicinska klara funktionsnedsättningarna och menar att kommunen tar dessa på större allvar än till exempel barn med adhd-problematik. Påverkansfaktorer Av tabell 5 på sid 24, framgår vilka kategorier som återfanns i materialet. Dessa förbands av en kategori, kärnkategorin, de specialpedagogiska problemen, som hade beröringspunkter med alla andra kategorier. Kring kärnkategorin fanns kategorierna förskollärare, miljön och organisationen. I den teoretiska kodningen kan man se att dessa kategorier kunde påverka kärnkategorin, problemet, i både positiv och negativ riktning. Eftersom detta är så tydligt kallas kategorierna härefter påverkansfaktorer. Redovisningen av intervjuresultaten är grupperade efter påverkansfaktorerna och börjar med förskollärare och annan personal, sen följer miljön och sist kommer organisation och styrdokument. Kategorierna stödsystem och specialpedagogerna ingår under organisation eftersom de är en del av organisationen kring förskolan. 29
Page 1 and 2: Institutionen för pedagogik,didakt
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5 and 6: 9. Diskussion .....................
Page 7 and 8: Förskolan är numera också inordn
Page 9 and 10: Det är först i och med den revide
Page 11 and 12: Från ett kategoriskt individperspe
Page 13 and 14: Idag vill man skifta synsätt i all
Page 15 and 16: Idag har dessa barn med klara medic
Page 17 and 18: Att aktivt se det samspel som utspe
Page 19 and 20: och sedan började skolan integrera
Page 21 and 22: finns (Hartman, 2001; Denscombe, 20
Page 23 and 24: November 2012 December 2012 Januari
Page 25 and 26: Strategifamiljen berör strategier.
Page 27: När man går in och närmare stude
Page 31 and 32: Förskollärares arbete Fler av spe
Page 33 and 34: Om alla väggar är tapetserade med
Page 35 and 36: Det gör att småbarnsgrupperna ibl
Page 37 and 38: Man står lite vid sidan av vardags
Page 39 and 40: Man kan också se handledningen som
Page 41 and 42: Föräldrarnas process Alla special
Page 43 and 44: En modell av de specialpedagogiska
Page 45 and 46: Enligt detta flöde arbetar man til
Page 47 and 48: Det tydligaste exemplet är det Sen
Page 49 and 50: Påverkansfaktorerna är det som st
Page 51 and 52: En specialpedagog tyckte att kommun
Page 53 and 54: Troligt är dock att den reviderade
Page 55 and 56: Autismproblematiken spänner över
Page 57 and 58: I vilken mån var det då bra med d
Page 59 and 60: Ytterligare en fråga som vore intr
Page 61 and 62: Granbom, Ingrid. (2011). ”Vi har
Page 63 and 64: Senge, Peter. Cambron-McCabe, Nelda
Page 65 and 66: Bilaga 1 Introduktionsbrev Specialp
Page 67: Bilaga 3. En dokumentationsmall - e

Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?