Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Det är först i och med den reviderade läroplan för förskolan (Lpfö 98/2010), som kom 2010
man återigen börjar särskilja vissa uppgifter och ansvar som åläggs enbart förskolläraren. I
kapitel 2.2 i den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10 sid 11) ges förskolläraren ett
särskilt ansvar för de ämnen som finns förelagda att förskolan ska undervisa i (språk,
matematik, natur och teknik), men också för barnens sociala utveckling. Det är också
förskolläraren som ska ansvara för utvecklingssamtalen med föräldrarna (Lpfö 98/10).
Hur detta kommer att påverka arbetslaget och verksamheten i förskolan får framtiden utvisa.
Vad säger skollag och läroplan om barn i behov av särskilt stöd
Det yttersta ansvaret för att barn i behov av särskilt stöd får det är förskolechefen (Skollagen,
2010:800 §9). Om stödbehovet är varaktigt eller tillfälligt ska inte spela någon roll. Barnen
har också rätt att få stödet utformat efter sina behov och förutsättningar (Lpfö98/10;
Skollagen, 2010:800 §9). I skollagen anges att barn har rätt till förskoleplacering mer än de
lagstadgade timmarna om de behöver en förskoleplats på grund av att de behöver särskilt stöd
i sin utveckling. I kapitel 3 i Skollagen, som behandlar särskilt stöd (Skollagen, 2010:800 §6-
12), anges däremot att bestämmelserna om åtgärdsprogram, utredning, särskild
undervisningsgrupp eller anpassad studiegång inte gäller för förskolan. Det innebär att man
inte ska skriva åtgärdsprogram på förskolan. I läroplanen anges att ”den pedagogiska
verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan” (Lpfö 98/10 sid 5). Alltså även de barn
som är i behov av särskilt stöd.
3. Litteraturöversikt
I litteraturöversikten ges en bild av den forskning kring förskola och specialpedagogik i
förskolan som finns tillgänglig i dagsläget. Jag börjar med att i korta drag skildra den
specialpedagogiska teoribildning som finns idag. Därefter följer en skildring av förskolan i ett
allmänt, historiskt perspektiv. Slutligen beskrivs specialpedagogiken i förskolan såsom den
skildras i litteraturen. Här görs även internationella utblickar på specialpedagogisk forskning
som rör barn i förskoleåldern.
Specialpedagogisk teoribildning – kort genomgång.
Den teoribildning som finns inom det specialpedagogiska kunskapsområdet är mestadels
skildrad ur skolans perspektiv. I detta avsnitt används därför skolans terminologi, som till
exempel elev, lärare.
Mycket av den forskning som finns inom det specialpedagogiska fältet har kommit ur ett
medicinskt psykologiskt perspektiv. Det gör att det har varit ett stort fokus på individen och
brister hos individen som ger upphov till olika typer av problem i undervisningen. Nilholm
(2006) kallar detta för ett traditionellt perspektiv. I detta perspektiv kan man grovt säga att allt
tillskrivs individen. Det är individen som ska ändras. Thomas och Loxley (2007) menar att
specialpedagogiken snarare verkat för ett avskiljande av de avvikande än tvärt om och det blir
en följd av ett traditionellt synsätt. Det är fel på individen som ska åtgärdas. Bayliss (1998)
menar att specialpedagogiken lätt blir för låst när diagnoser är involverade. För att åtgärda de
problem diagnos X ger använd metod Y.
9