Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Föräldrarnas process
Alla specialpedagoger uttrycker en stor respekt för föräldrarnas process i att acceptera att de
har ett barn i behov av särskilt stöd. De är måna om att föräldrarna ska finnas med från början
och också att de professionella inte springer ifrån föräldrarna. Ser specialpedagoger och
personal att det skulle behövas en utredning väntar man in föräldrarna tills de är mogna att
söka utredningen. Man ser inte heller detta som att föräldrarna stoppar upp något eftersom
man redan arbetar, och ger förskollärare och arbetslag stöd att arbeta, utifrån barnens
problem. En utredning som leder fram till en diagnos är på det sättet inte alls nödvändig för
arbetet att hitta det som fungerar för det enskilda barnet.
Förebyggande arbete
Att arbeta förebyggande är något alla specialpedagoger önskar och många också gör. De
tycker att man kan göra mycket genom att till exempel vara med och ge synpunkter på miljön
i förskolan, tala om organisation, ge fortbildning i olika ämnen till förskollärare och arbetslag
med mera.
Specialpedagogerna ser också den handledning de ger i enskilda ärenden som en typ av
förebyggande arbete. Nästa gång arbetslaget möter ett liknande problem kan de prova något
av de verktyg de provade med något annat barn de mött tidigare.
7. Ett teorigenererande perspektiv – vad kommer fram?
Nu är det dags att lämna det beskrivande stadiet av redovisningen och se vilka teorier som
framträder ur materialet. Vad säger de om specialpedagogik i förskolan?
Det finns två delar som framträder i resultatet. Dels är det resultatet kring själva
problemformuleringarna och de påverkansfaktorer som framträder där. Dels finns
specialpedagogernas arbete som syftar till att påverka de problem förskollärare och övrig
personal upplever. Målet är att hitta metoder för att minimera eller eliminera problemen.
En specialpedagogisk påverkansmodell
(en bild av modellen visas i figur 2 sid 43)
Kärnan är det problem som finns, där förskollärare och barnskötare känner att de inte når fram
och hittar lösningar utifrån den kunskap och de erfarenheter de har. Problemen kan finnas
både hos en individ (fråga kring enskilt barn) eller hos en grupp (en fråga som rör flera barn
eller när barngruppen i sig inte fungerar).
Själva upplevelsen av, och i viss mån, vad som uppfattas som problem, beror av en rad olika
saker och skiftar från personalgrupp till personalgrupp och mellan olika individer. Vad har
hon/han för erfarenhet av något liknande tidigare, vad har hon/han för utbildning och vad har
den gett för redskap att hantera olika situationer, är exempel på sådana faktorer. Men också ett
förhållningssätt kan ge olika syn på vad som är problem. Vad är normalt enligt förskollärares
sätt att se? Har man ett strikt utvecklingspsykologiskt synsätt så blir synen på vad som faller
utanför normalgränsen en annan än om man tittar utifrån individens egna förutsättningar,
41