Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

November 2012 December 2012 Januari 2013
9 1 1
Tabell 4. Visar när intervjuerna genomfördes.
Alla intervjuer genomfördes i november och december 2012, utom en som på grund av
sjukdom blev uppskjuten till mitten av januari 2013
Intervjuerna genomfördes som halvstrukturerade intervjuer. En intervjuguide (Bilaga 2)
utarbetades som i stora drag följdes med avsikt på att få med svar på alla frågor. Ibland hände
det att svar på en fråga kom under en utveckling av en annan fråga och då har jag inte ställt
frågan ytterligare en gång utan ansett att jag fått svar. Varje intervju varade mellan 40 och 90
minuter
Jag kunde inte släppa tanken på fokusgrupp helt utan bestämde mig i december 2012 för att
bjuda in alla som deltagit till en träff. Tanken var att kunna ha en fördjupad
fokusgruppsdiskussion kring något eller några aspekter som framkommit i de tidigare
intervjuerna och det påbörjade analysarbetet.
Den första fokusgruppen genomfördes i slutet av januari 2013, med 9 av de specialpedagoger
som tidigare medverkat i studien. Vid det tillfället diskuterades en första tanke till en
påverkansmodell för specialpedagogiken i förskolan, (figur 2 sid 43, som presenteras längre
fram i uppsatsen). Detta för att återkoppla resultatet, som det såg ut då, av kodningen i ny data
(fokusgruppen) samt att ha som utgångspunkt i diskussionerna (Starrin et al, 1991; Wibeck,
2010). Fokusgruppen i sig genererade också ny data.
En kortare fokusgruppsträff med 5 av de intervjuade genomfördes i mitten av april. Till den
skickades inte ut någon inbjudan utan möjligheten till fokusgrupp uppstod genom att jag
genom tillfälligheter hade möjlighet att möta 5 av deltagarna i ett annat sammanhang. Jag tog
då tillfället i akt att använda mig av deltagarvalidering (Denscombe, 2009) och presenterade
de genererade teorierna. En kortare diskussion kring teorierna följde.
Fokusgrupp 1 varade ca 2 timmar och samtalet i fokusgrupp 2 varade i tjugo minuter.
Alla intervjuerna är inspelade och jag har fört samtidiga anteckningar. Jag har i analysen valt
att inte transkribera alla intervjuer utan har istället lyssnat igenom samtliga intervjuer (ett
flertal gånger). Enligt Glaser (2010) bör man inte spela in sina intervjuer, utan istället föra
noggranna minnesanteckningar. Jag har valt att frångå Glasers princip på denna punkt, mest
för att jag vet med mig själv att jag inte alltid är så bra på att anteckna. Då har det känts som
en trygghet att ha intervjuerna inspelade istället för att lita enbart till minnesanteckningar.
Analys av intervjumaterialet – beskrivning av tillvägagångssätt
Vid genomlyssningarna har jag sedan skrivit ner olika teman på lösa papper som kunde
sorteras på olika sätt. Dessa olika teman har sedan sammanställts och kodats i flera steg enligt
de principer man tillämpar i grundad teori (Glaser, 2010; Starrin et al, 1991). Först har jag
gjort en öppen kodning där jag tagit fram olika teman i intervjuerna. Det resulterade i 26 olika
teman som kunde sorteras i 6 olika kategorier. Vad är då en kategori? Hartman (2001)
beskriver en kategori som ett sätt att dela upp världen.
23