Länk till uppsatsen - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Idag vill man skifta synsätt i alla styrdokument och beskriva ett mer aktivt barn där barnet
själv ska kunna söka kunskap.
Där år och månader inte ska betyda så mycket för hur man ser på barnet.
”Barnet ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen
aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter”
(Läroplan för förskolan 1998/10 sid 7)
Här kan man nu delvis se en brytning med Fröbels syn på barn och barndom.
Socialstyrelsen kom med råd och anvisningar till förskolan i fler omgångar. Dessa blev med
tiden allt mer detaljerade (Folke- Fichtelius, 2008). Exempelvis kan man i Arbetsplan för
förskolan del 1 (1975) läsa att en småbarnsgrupp med barn mellan 6 månader och 3 år bör
bestå av högst 12 barn. I en syskongrupp kan 15-20 barn ingå om det finns plats ytmässigt och
det inte finns barn med särskilda behov(a.a.).
Socialstyrelsen var huvudman för förskolan ända fram till år 1996. Då flyttades ansvaret över
till Utbildningsdepartementet (Granbom, 2011). Förskolan kom då att bli det första steget i
svenska utbildningsväsendet. En viktigt rest från tiden i Socialstyrelsen är den strängare
sekretess förskolan har jämfört med skolan (Olsson, 2011). Just detta, med olika sekretess,
kan ställa till problem i övergången mellan förskola och skola (förskoleklass) om man inte
planerar och är medveten om de sekretessproblem som finns. Förskolan är nu, officiellt en
skolform som likställs med andra skolformer enligt skollagen. Idag har återigen en diskussion
om undervisning på förskolan aktualiserats. I den nya, reviderade läroplanen nämns ämnena
språk, matematik, naturkunskap och teknik som sådant förskolan ska undervisa i. I rapporten
Förskola, före skola, lärande och bärande (Skolinspektionen, 2012) redogörs för den
kvalitetsgranskning Skolinspektionen företog för att ta reda på hur förskolorna hanterade detta
förstärkta pedagogiska uppdrag, som de kallar läroplanens nya skrivningar. Här fann man att
den stora majoriteten av granskade förskolor hade brister vad gäller just lärandeuppdraget.
Framför allt på området teknik. Man trycker i rapporten på att ett ökat fokus på
lärandeuppdraget behövs i förskolan (Skolinspektionen, 2012).
Specialpedagogik i förskolan
Förskolan som helhet, verkar gynnsamt på alla barns utveckling och det är en effekt som
kvarstår upp genom skolan, men för barn som befinner sig i riskzonen att få skolproblem har
förskolan extra stor betydelse (Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford &Taggert 2010;
Taggert et al, 2006).
Inom ramen för det stora projektet Evidence from the Effective Pre-school and Primary
Education project EPPE (Sylva et al, 2010), ägnades ett delprojekt åt att försöka finna faktorer
för att hitta dessa sårbara barn, med förhoppningen att de aldrig skulle komma att tillhöra
gruppen som behövde särskilt stöd längre fram i skolan. Den grupp med särskilda behov man
ville identifiera var barn där den kognitiva utvecklingen avvek och/eller som hade sociala och
beteendemässiga problem (Taggert, 2010).
13