Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

34 alkoholmonopol och folkhälsa
holreklam. Vi antog konservativt att en ökad marknadsföring i ett privatiserat system
med specialbutiker skulle höja konsumtionen med 5 procent. Denna uppskattning tar inte
hänsyn till effekterna av marknadsföring i butik. När det gäller dagligvaruhandelsscenariot
så har marknadsföring i butik fått påtagliga effekter i liknande situationer, vilket
talar för en total ökning med 8 procent. I sensitivitetsanalysen beaktade vi möjligheten att
marknadsföringen även skulle öka mängden importerad och insmugglad alkohol liksom
försäljningen via Internet, utan någon substitution.
Motivering och evidens: Konkurrens är ett centralt inslag i alla öppna ekonomiska system.
Konkurrens kan göra att företag växer, priserna pressas ner och utbudet av varor och
tjänster till konsumenterna ökar. Sådana processer finns överallt där det råder fri företagsamhet
och de utgör en av hörnstenarna i de moderna ekonomiska systemen. Precis som
när det gäller tvål eller bröd kan tillverkare, grossister och detaljhandlare stimulera efterfrågan
på alkohol och de strävar också efter att göra det. Sverige hade under lång tid
totalförbud mot alkoholreklam men EU:s bestämmelser och påtryckningar utifrån har
mjukat upp restriktionerna. Reklamen för alkoholprodukter ökar och kan förväntas öka
ytterligare i framtiden, även om ingen privatisering sker. Till följd av en dom i Marknadsdomstolen
2003, efter ett förhandsavgörande från EG-domstolen, ändrades den svenska
lagstiftningen så att förbudet mot tryckt alkoholreklam nu endast gäller drycker med
mer än 15 volymprocent alkohol. Med tanke på den nuvarande situationen i Sverige där
alkoholreklamen i massmedierna ökar naturligt, är forskning rörande allmän alkoholreklam
och effekterna av ett fullständigt reklamförbud inte speciellt relevant. Dessutom är
litteraturen rörande sådana totalförbud begränsad.
Saffer och Dave (2002) beräknade att om man tillåter reklam för öl och vin eller för
sprit i en typ av medium (radio, TV eller tryckta medier) så ökar konsumtionen med 5
procent (22). Snyder et al. (2006) fann att konsumtionen bland personer 15–25 år ökade
med 3 procent för varje dollar som lagts ner på uppmätt mediareklam per capita (23).
Systembolaget har i nuläget valt att inte göra reklam för starköl, vin och sprit i tryckta
medier, men privata detaljhandlare skulle med stor sannolikhet välja att göra reklam och
vissa grossister har redan börjat göra det. Två av de fyra största TV-kanalerna i Sverige
sänder från utlandet och tillåter alkoholreklam. För att inte tappa reklamintäkter till
utlandsbaserade företag skulle den svenska regeringen kunna komma att tillåta inhemska
kanaler att sända sådan reklam. Någon radioreklam förekommer inte. Vår uppfattning är
att en privatisering skulle leda till radioreklam och mer tryckt reklam, men att påverkan
på konsumtionen skulle dämpas av obligatoriska varningstexter och motreklam om ett
varumärke nämns. Vi har konservativt beräknat att en ökad marknadsföring i ett privatiserat
system med specialbutiker skulle höja konsumtionen med 5 procent.
Försäljning av alkohol i licensierade specialbutiker eller i dagligvaruhandeln i Sverige
skulle skapa förutsättningar för ökade investeringar i alkoholreklam, vilket kan påverka
konsumtionsnivån. I en marknadsundersökning i Beverage Industry (2001) fann man att
marknadsföring vid försäljningsställen, vilket innefattar lokal reklam och placering, kan
öka den totala ölförsäljningen med så mycket som 17 procent (24). I artikeln konstaterades
att öltillverkarna använder pallsvep för 28 procent av alla ölprodukter och var-