Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

alkoholmonopol och folkhälsa 63
självrapporterade inköp av öl. Endast sprit hade en signifikant minskning av antal centiliter
självrapporterad alkohol som konsumerats under de senaste 30 dagarna. Resultaten
av de statliga undersökningarna och en visuell granskning av försäljningsstatistiken
för 50 månader med hjälp av en OLS-regressionslinje fick Mulford och Fitzgerald att
dra slutsatsen att det inte skett några större förändringar i självrapporterad konsumtion
eller självrapporterad storkonsumtion eller problematisk konsumtion av alkohol, och att
försäljningsstatistiken ”inte visade någon långvarig försäljningsökning”.
Alla dessa studier av privatisering av vinförsäljning har allvarliga metodproblem vilket
gör tolkningen av deras resultat svår. Samtliga har använt sig av OLS-regression. Två
problem som är förknippade med OLS-skattningar baserade på tidsseriedata är autoregression
hos den beroende variabeln och seriell korrelation i feltermen. OLS-regressionens
grundantagande om oberoende observationer störs normalt, eftersom tidsserieobservationer
ofta är seriellt korrelerade. Ett resultat av seriellt korrelerade fel är systematiska
fel i skattningar av standardfel, vilket leder till ogiltiga statistiska tester och konfidensintervall.
Wagenaar och Holder (86) studerade avskaffandet av vinmonopolet i Iowa (1985) och
en liknande förändring i West Virginia (1981). Med hjälp av en avbruten tidsseriemodell
för öl, vin och sprit samt alla intilliggande delstater, fann de att privatiseringen ledde till
statistiskt signifikanta ökningar i vinförsäljningen i Iowa och West Virginia, efter att korrigering
gjorts för en inledande bunkringseffekt och generella landsomfattande trender i
alkoholförsäljning på 1980-talet. Dessutom skedde det en nettoökning av konsumtionen
räknat i ren alkohol i de båda delstaterna för samtliga dryckesslag (öl, vin och sprit) i
samband med privatiseringen.
Mulford, Ledolter och Fitzgerald (87) har rapporterat en alternativ slutsats rörande
avskaffandet av det statliga vinmonopolet i Iowa efter att ha använt en tidsserieanalys.
De fann att Wagenaar och Holders slutsats rörande Iowa orsakades av att vindrinkarnas
(fruktjuice blandat med bordsvin) tillgänglighet och popularitet samtidigt ökade. Mulford
och hans kolleger finner därför inte att det har skett någon signifikant ökning av
försäljningen av bordsvin efter avskaffandet av det statliga detaljhandelsmonopolet för
vin. Wagenaar och Holder (88) har emellertid svarat med att peka på ett antal metodproblem
med denna studie. De menade att Mulford, Ledolter och Fitzgeralds studie (1991) var
behäftad med flera allvarliga metodproblem. Det mest avgörande var studiens utformning
som en enkel avbruten tidsserie, utan några jämförelsegrupper. Vidare är instrumentering
ett av de största hoten mot intervallvaliditeten hos tidsseriestudier, det vill säga en
ändring i mätningen av utfallsvariabeln som snedvrider bedömningen av interventionens
effekter (89). Mulford och hans kollegors metod för att mäta vinförsäljningen ändrades
exakt vid den tidpunkt då privatiseringspolitiken genomfördes, vilket de också erkänner
(”i och med privatiseringarna av vin- och spritförsäljningen började en växande andel av
buteljförsäljningen av respektive dryck att beräknas utifrån partihandlarnas lagerminskningar”).
De vindata som Mulford och hans kollegor använde kom från två olika källor:
faktisk försäljning i statliga butiker innan avskaffandet av det statliga monopolet och
uppskattningar av partihandelsleveranser därefter. Bland övriga metodproblem fanns fel-