Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

46 alkoholmonopol och folkhälsa
Som framgår av tabell C-1 i bilaga C fanns det uppskattningar av ökat antal förlorade
liv för män och kvinnor i de två scenarierna med ökad konsumtion per capita. Nettoeffekten
på alkoholorsakad dödlighet som uppskattades för en ökning av alkoholkonsumtionen
per capita med 14,3 procent i Sverige 2002 var 293 fler dödsfall (1074-781) och för en
ökning av alkoholkonsumtionen per capita med 28,9 procent var den 505 fler dödsfall
(1286-781). En mer detaljerad uppdelning av de beräknade alkoholorsakade dödsfallen i
respektive scenario återfinns i bilaga C. Läsaren bör vara medveten om att även om exakta
antal anges här så är uppskattningarna i sig inte exakta, utan grundar sig på ett antal antaganden
som bygger på tidigare forskning om troliga samband mellan alkoholkonsumtionsnivåer
och risken för olika dödsorsaker.
Den uppskattade ökningen av för tidiga dödsfall i respektive scenario bygger på en
kombination av fler för tidiga dödsfall orsakade av högt alkoholintag och något färre
dödsfall som uppskattas ha förhindrats på grund av minskade hälsofrämjande effekter
bland kvinnor. Det bör understrykas att det råder viss oenighet kring de hälsofrämjande
effekterna av måttlig alkoholkonsumtion och hur stora dessa effekter är. Nyare studier har
ifrågasatt den vetenskapliga grunden för dessa positiva effekter när det gäller den viktigaste
effekt som antagits i dessa uppskattningar från studien ”Global Burden of Disease”:
minskning av hjärtinfarkter (41, 42). Om man bortser från dessa positiva effekter är den
uppskattade procentuella ökningen av totalt antal alkoholrelaterade dödsfall förknippade
med förändringar i den totala konsumtionen (i) 19,2 procent eller en ökning med 285
dödsfall över utgångsvärdet [(1237+520) – (1047+425)] i scenariot med alkoholförsäljning
i privata specialbutiker och (ii) 33,4 procent eller 491 fler dödsfall [(1377+586) –
(1047+425)] i scenariot med försäljning av alkohol i vanliga livsmedelsaffärer.
Uppskattningar med hjälp av tidsseriemodeller
Tidsseriemetoden för att undersöka sambandet mellan alkoholskador och total konsumtion
bygger på att man gör analyser av data från relativt långa tidsserier för att (efter
att ha korrigerat för andra potentiella störfaktorer) dokumentera det historiska sambandet
mellan en specifik skada och den totala konsumtionen per capita. I studier där man
försöker bedöma hur förändringar i befolkningens alkoholkonsumtion påverkar skador
är det uppenbart att man måste ta med ett brett spektrum av indikatorer som täcker såväl
akuta som kroniska effekter av alkoholkonsumtionen. I den här första bedömningen av
en tidsseriemodell, begränsades uppskattningarna till total alkoholrelaterad dödlighet
för att kunna jämföras med uppskattningarna i metoden med tillskrivna andelar. Detta
liknade ECAS-studien (43), som undersökte sambandet mellan dödlighet och befolkningens
alkoholkonsumtion i EU-länderna och Norge och var inriktad på de indikatorer som
mäter dödlighet (dvs. inte misshandel eller sjukfrånvaro). Det finns även ett samband
mellan dödsolyckor och alkoholkonsumtion som leder till tillfällig berusning och detta
avspeglar de akuta följderna av konsumtionen. Självmord och mord kan betraktas som
akuta indikatorer på självdestruktivt respektive aggressivt beteende som sannolikt påverkas
av alkoholkonsumtion. För att få en fullständig bild av alkoholkonsumtionens hälso-