Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

alkoholmonopol och folkhälsa 45
nor, upp till 40 g för män), nivå II (21–40 g för kvinnor, 41–60 g för män) och nivå III
(41 g och uppåt för kvinnor, 61 g och uppåt för män). Detta är konservativa antaganden
eftersom ett antal studier har kommit fram till att den riskfyllda och skadliga alkoholkonsumtionen
ökar oproportionerligt mycket vid en viss ökning av alkoholkonsumtionen per
capita (t.ex. (40)). Metoden för ”Global Burden of Disease” tar även hänsyn till alkoholvanor
i den berörda befolkningen genom att använda sig av viktning som bygger på en
utfrågning av nyckelinformanter från olika delar av världen rörande: a) mängd alkohol
som brukar konsumeras vid varje tillfälle, b) om alkohol brukar konsumeras tillsammans
med mat, c) hur stor andel av alkoholkonsumenterna som konsumerar alkohol dagligen
eller nästan dagligen, d) hur vanligt det är att dricka sig berusad, e) om alkoholkonsumtionen
förknippas med våld (36). I det aktuella fallet ingår Sverige i en större grupp av
ekonomiskt utvecklade länder i Europa (Andorra, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike,
Grekland, Irland, Island, Israel, Italien, Kroatien, Luxemburg, Malta, Monaco, Nederländerna,
Norge, Portugal, San Marino, Schweiz, Slovenien, Spanien, Storbritannien,
Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike). Det är därför troligt att det traditionella skandinaviska
bruket att dricka större mängder alkohol vid färre tillfällen underskattas med
den här metoden. Dessa uppskattningar av alkoholexponeringen i de tre scenarierna sammanfattas
i bilaga C. Ett annat konservativt inslag som finns inbyggt i dessa metoder är
att till skillnad från den publicerade metoden för ”Global Burden of Disease”, gjordes
ingen justering uppåt till uppskattningar av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion för
att avspegla underrapportering i undersökningarna. Denna aspekt av GBD har ifrågasatts
på senare tid (41).
Dessa uppskattningar begränsar sig till den diagnostiserade dödsorsaken för svenskar
2002 i åldern 0–69 år, eftersom sådana diagnoser blir alltmer otillförlitliga hos personer
70 år och uppåt. Modellen är också baserad på alkoholvanor och dödlighetsrisk förknippad
med alkoholkonsumtion där man använder genomsnittsdata från Europa, särskilt från
länder som är medlemmar i Europeiska unionen. Uppskattningarna från modellen med
tillskrivna andelar byggde på uppskattade andelar av den svenska befolkningen efter ålder
och kön som konsumerar alkohol med olika grad av hälsorisk i olika scenarier, baserat
på SoRAD:s nationella alkoholundersökning från 2004. Den prognos som erhölls gav
uppskattningar av den totala alkoholrelaterade dödligheten baserade på ökningar av konsumtionen
per capita med 14,3 procent och 28,9 procent.
Vi övervägde även att använda en uppsättning verktyg som WHO tillhandahåller
för att hjälpa medlemsländerna att uppskatta hur riskfaktorer som alkohol påverkar den
totala sjukligheten i befolkningen med sjukdomsjusterade levnadsår (disability-adjusted
life years; DALYs) och förlorade levnadsår (person years of life lost) som de viktigaste
utfallsvariablerna (37). Medlemsländerna kan mata in uppskattningar av förekomsten
av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion från nationella undersökningar i verktygsuppsättningen
och få fram uppskattningar baserade på etiologiska fraktionsmetoder. Det
visade sig att det inte gick att använda den här metoden för att skapa en modell för effekterna
av förändringar i undersökningens uppskattningar av riskfylld och skadlig konsumtion,
eftersom dessa inte påverkade uppskattningarna av 100 procent alkoholorsakade
sjukdomar eller av dödsfall i trafikolyckor i de bakomliggande metoderna.