Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
48 alkoholmonopol <strong>och</strong> <strong>folkhälsa</strong><br />
Tabell 7. Jämförelse av uppskattningar av förändringar i alkoholrelaterad dödlighet i de båda<br />
scenarierna där två olika metoder används.<br />
Uppskattad ökning av den totala<br />
konsumtionen<br />
Procentuell förändring i alkoholrelaterad<br />
dödlighet vid användning av tillskrivna<br />
andelar<br />
Uppskattad procentuell förändring i<br />
alkoholrelaterad dödlighet vid användning<br />
av tidsseriemodell (ARIMA)<br />
Scenario 1. Privata<br />
licensierade alkoholbutiker<br />
Scenario 2. Alkoholförsäljning<br />
i livsmedelsbutiker<br />
14,3 % 28,9 %<br />
19,2 % 33,4 %<br />
15,3 % 33,1 %.<br />
Metoderna ger tämligen likartade uppskattningar av de procentuella förändringarna i total<br />
alkoholrelaterad dödlighet <strong>och</strong> det ger betydande trovärdighet åt uppskattningarna av de<br />
uppkomna skadorna. Uppskattningarna av förhindrade dödsfall på grund av skydd mot<br />
hjärtsjukdomar ingår inte i uppskattningarna genom tillskrivna andelar. Det finns inga<br />
statistiskt signifikanta belägg för hjärtskydd på befolkningsnivå vid användning av tidsserieanalyser<br />
från Europa (43). Resultaten av de båda uppskattningarna har sålunda ett<br />
jämförbart antagande när det gäller alkoholens hjärtskyddande effekt.<br />
Tittar man på uppskattningarna av alkoholrelaterad dödlighet ger ARIMA-modellen<br />
genomgående dubbelt så höga utgångsvärden som då man använder metoden med<br />
tillskrivna andelar. ARIMA-modellen innehåller även ”eftersläpningseffekter” vid uppskattning<br />
av sambandens storlek för kroniska konsekvenser (sjukdomar), medan metoden<br />
med tillskrivna andelar använder uppskattningar av relativ risk grundade på bästa tillgängliga<br />
fall-kontrollstudier. Även om uppskattningarna av utgångsvärdena för de båda<br />
metoderna är tämligen olika, är de uppskattade procentuella ökningarna av total alkoholrelaterad<br />
dödlighet i respektive scenario i vår studie nästan samma. I båda metoderna<br />
användes åldersgruppen 0–69 år.<br />
De statistiska <strong>och</strong> teoretiska modeller som metoderna bygger på är ganska olika, uppskattningarna<br />
har relativt stora konfidensintervall <strong>och</strong> detta kan förväntas leda till olika<br />
uppskattningar av antal. Metoden med tillskrivna andelar är mer konservativ. Till att börja<br />
med grundar sig metoden med tillskrivna andelar på ett konservativt antagande om hur<br />
mycket andelen alkoholkonsumenter på nivå II <strong>och</strong> nivå III ökar vid de beräknade ökningarna<br />
i totalkonsumtion, vilket innebär en sänkt uppskattning av förväntade dödsfall.<br />
Vidare hade ingen justering för underrapportering gjorts i SoRAD-undersökningen 2004<br />
som användes för att uppskatta konsumtionen. För det tredje späds effekterna av de mer<br />
riskfyllda skandinaviska alkoholvanorna med högre konsumtion vid färre tillfällen ut<br />
genom metoden för ”Global Burden of Disease” där Sverige ingår i en större grupp av<br />
europeiska länder som i allmänhet har mindre riskfyllda alkoholvanor (36). Slutligen<br />
bygger metoden med tillskrivna andelar i stor utsträckning på systematiska genomgångar<br />
av publicerad litteratur där alkoholkonsumtionen kopplas till ett antal olika orsaker till
Change language