Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

alkoholmonopol och folkhälsa 67 detaljhandelsbutiker för alkoholdrycker ökar så mycket efter en privatisering. En ny aktör kan öppna en liten butik med minimala kapitalkostnader och det är lätt att få licens, vilket betyder att det är lätt att etablera sig. Dessa entreprenörer tror ofta att alkoholbranschen en bransch där det är lätt att göra vinster (9). I Alberta kan detaljhandelsbutikerna för alkohol ha öppet fram till klockan 02.00 364 dagar om året. 2000–2001 hade Alberta nästan tre gånger så många butiker per capita som landet i genomsnitt och mer än en tredjedel fler än i British Columbia. Antalet butiker i Alberta fortsätter att växa. Data för Alberta innefattar privata alkohol- och andra allmänna varubutiker, men inte cirka 600 licensierade detaljhandelsbutiker för alkohol. Tabellen innehåller heller inte privata butiker i andra provinser än Alberta. The Beer Store är till exempel den största distributions- och försäljningskanalen för öl i Ontario, med 433 butiker 2002. I British Columbia finns det utöver de 368 offentliga butikerna och ombuden 290 privata öl- och vinbutiker (nu med licenser för försäljning av alla typer av alkohol) och 110 privata tillverkare/VDQ-butiker och 26 butiker som drivs av tillverkare (9). Se tabell B-2 för en översikt över förändringar i konsumtion av sprit och andra drycker förknippade med avskaffande av ett detaljhandelsmonopol för sprit. Allmänna analyser De formella befogenheter och resurser som de statliga tillsynsmyndigheterna för alkoholdrycker har gör att de kan reglera tillgången till alkoholdrycker genom restriktioner för detaljhandelsdistribution och försäljning. Stater med monopol begränsar exempelvis tillgången till sprit, och ibland vin, genom att enbart tillåta detaljhandelsförsäljning i statliga butiker. Å andra sidan har stater med monopol och stater med licenser det gemensamt att de begränsar försäljningen genom att använda sig av bestämmelser om redovisning och fastställande av priser. I vilken mån dessa befogenheter används för att reglera alkoholförsäljningen (t.ex. genom licenser) och därmed påverka alkoholkonsumtionen (t.ex. försäljningen) har undersökts i föreliggande studie. I en tvärsnittsanalys av data hämtad från Gruenewald, Madden och Janes (31) från 44 områden med alkoholkontroll (alcohol beverage control, ABC) i USA, framgick det att delstater med strängare restriktioner för detaljhandelsförsäljning hade större resurser för att bedriva ABC-verksamhet och lägre täthet av försäljningsställen för sprit. Dessa delstater hade emellertid högre täthet av vin- och ölbutiker. Delstater med strängare marknadsrestriktioner hade större resurser för genomförande av ABC-verksamhet och lägre butikstäthet för alla dryckesslag. Som stöd för hypotesen att det kan finnas ett samtidigt samband mellan tillgänglighet och efterfrågan, visade det sig att det fanns ett samband mellan hög butikstäthet och stor alkoholkonsumtion (för öl) och ett samband mellan höga konsumtionsnivåer och hög butikstäthet (för vin).
68 alkoholmonopol och folkhälsa Tabell B-1. Nettoeffekter av privatisering av vinförsäljning på mängden ren etanol som konsumeras per månad. (Alla volymmått avser liter). Före och efter en intervention. Stat Dryck Genomsnittsmängd Förändring i % (D) Nettoförändring av etalnolmängd Etanolekvivalent (E) Iowa (86) Vin 718 266 +93,0 +667 988 85 737 (87, 92) Enbart vin West Virginia (86) Idaho Enbart vin Washington Enbart vin Maine Enbart vin (84) Alabama Enbart vin Montana Enbart vin New Hampshire (93) Quebec Öl 22 457 536 -3,1 -696 183 -31 328 Nettoförändring för samtliga drycker Sprit 1 162 821 -5,4 -62 792 -25 807 +28 602 Tot= +1 580 678 Tillfällig ökning Vin 323 428 +48,2 +155 892 20 110 Öl 9 959 254 +12,0 +1 195 110 53 779 Sprit 857 846 -13,8 -118 195 110 -48 655 +25 234 Tot= +842 451 Enbart vin (5) Enbart vin (4) Enbart vin Nya Zeeland (94) Enbart vin +190,0 +26,0 +305,0 +42,0 +75,0 +13,0 Tillfällig ökning Nettoförändring i % N=E/D +1,809 +2,99 +10,0 Ingen ökning +17,0 Total ökning relaterad till vinökning. Ingen ökning för andra drycker. Upp till +17,0
Page 1 and 2:
Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilk
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut, öst
Page 5 and 6:
4 alkoholmonopol och folkhälsa Fö
Page 7 and 8:
6 alkoholmonopol och folkhälsa Sam
Page 9 and 10:
8 alkoholmonopol och folkhälsa Sce
Page 11 and 12:
10 alkoholmonopol och folkhälsa Ef
Page 13 and 14:
12 alkoholmonopol och folkhälsa Su
Page 15 and 16:
14 alkoholmonopol och folkhälsa ef
Page 17 and 18: 16 alkoholmonopol och folkhälsa Ef
Page 19 and 20: 18 alkoholmonopol och folkhälsa In
Page 21 and 22: 20 alkoholmonopol och folkhälsa Ta
Page 23 and 24: 22 alkoholmonopol och folkhälsa Ak
Page 25 and 26: 24 alkoholmonopol och folkhälsa ko
Page 27 and 28: 26 alkoholmonopol och folkhälsa p
Page 29 and 30: 28 alkoholmonopol och folkhälsa Vr
Page 31 and 32: 30 alkoholmonopol och folkhälsa Pr
Page 33 and 34: 32 alkoholmonopol och folkhälsa Ba
Page 35 and 36: 34 alkoholmonopol och folkhälsa ho
Page 37 and 38: 36 alkoholmonopol och folkhälsa to
Page 39 and 40: 38 alkoholmonopol och folkhälsa ne
Page 41 and 42: 40 alkoholmonopol och folkhälsa f
Page 45 and 46: 44 alkoholmonopol och folkhälsa Up
Page 47 and 48: 46 alkoholmonopol och folkhälsa So
Page 53 and 54: 52 alkoholmonopol och folkhälsa me
Page 55 and 56: 54 alkoholmonopol och folkhälsa al
Page 57 and 58: 56 alkoholmonopol och folkhälsa av
Page 59 and 60: 58 alkoholmonopol och folkhälsa Bi
Page 61 and 62: 60 alkoholmonopol och folkhälsa Vi
Page 65 and 66: 64 alkoholmonopol och folkhälsa sp
Page 67: 66 alkoholmonopol och folkhälsa sk
Page 77 and 78: 76 alkoholmonopol och folkhälsa 18
show all

Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?