Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

64 alkoholmonopol och folkhälsa
specificering av tidsseriemodeller och överparameteriserade modeller med en serie av
godtyckligt definierade falska variabler.
För att bedöma privatiseringens effekter på konsumtionen av ren alkohol använde sig
Wagenaar och Holder (86) av ett månatligt försäljningsgenomsnitt för varje dryckesslag
under de fem kalenderår som föregick privatiseringen av vinförsäljningen i respektive
delstat (1980–84 för Iowa och 1976–80 för West Virginia). Den uppskattade procentuella
ökningen eller minskningen för respektive dryckesslag under perioden efter vinförsäljningens
privatisering från hela tidsseriemodellerna användes sedan för att beräkna
en genomsnittlig kvantitet per månad för respektive dryckesslag efter interventionen.
Dessa värden omvandlades till mängd ren alkohol och låg till grund för en beräkning
av den månatliga och årliga nettoförändringen i etanol för de tre olika dryckesslagen till
följd av privatiseringen. Resultaten visade en nettoökning på grund av vinprivatiseringen
med 28 602 liter ren etanol per månad (343 224 liter per år) för Iowa och en nettoökning
med 25 235 liter per månad (302 820 per år) för West Virginia. Så likartade resultat
i två delstater, även om interventionerna ägde rum med cirka fyra års mellanrum i olika
delar av USA, ökar avsevärt trovärdigheten för att de iakttagna effekterna orsakats av
vinförsäljningens privatisering och inte av andra faktorer.
1978 fick livsmedelsbutiker i Quebec tillstånd att sälja inhemskt producerat vin samt
vin som importerats och tappats av Liquor Board i Quebec. Detta tillstånd utvidgades
1983 till att omfatta importerat vin som tappats av privatägda tillverkningsföretag i
Quebec. Större livsmedelskedjor fick också tillstånd att sälja vin 1984. Trolldal (2005)
genomförde en avbruten tidsserieanalys (ARIMA) av denna förändring i Quebec, där hela
Kanada utom Quebec användes som kontroll (4). Alla tidsserier differentierades för att få
bort långsiktiga trender. Tänkbara bestående effekter av den förändrade alkoholpolitiken
mättes med hjälp av interventionsvariabler. Alkoholförsäljningen, räknad i liter ren alkohol
per invånare 15 år och uppåt, användes som beroende variabel. Alkoholpriserna och
invånarnas disponibla inkomst användes som kontrollvariabler. Till skillnad från tidigare
studier rörande dessa förändringar av alkoholpolitiken i Quebec (5, 6) visade resultaten av
Trolldals studie att den ändrade politiken 1978 hade en signifikant och bestående effekt.
Vinförsäljningen ökade med 10 procent, men effekten var inte så stor att den påverkade
den totala försäljningen. Försäljningen av sprit och öl påverkades inte i någon signifikant
grad. En förklaring kan vara att den ändrade politiken i Quebec bara gällde ett begränsat
antal viner, vilka enbart svarade för en mindre del av den totala alkoholförsäljningen.
Se tabell B-1 för en översikt över förändringar i konsumtion av vin och andra drycker
förknippade med avskaffande av ett detaljhandelsmonopol för vin.
Avskaffande av detaljhandelsmonopol för sprit
Iowa var också den första delstaten i USA som avskaffade ett detaljhandelsmonopol för
sprit sedan förbudstiden. I mars 1987 stängdes alla offentliga spritbutiker i delstaten och
licenser för att sälja sprit utfärdades till privata butiker. Holder och Wagenaar (7) genomförde
en avbruten tidsserieanalys av märkbar spritkonsumtion i Iowa, där de korrigerade
för försäljningsutvecklingen i hela landet under de senaste två decennierna. De fann en
statistiskt signifikant ökning av spritförsäljningen med 9,5 procent efter att politiken änd-