Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

62 alkoholmonopol och folkhälsa
Bilaga B. Studier om att ersätta detaljhandelsmonopol
för alkohol med privat licensiering
Inledning
Ett sätt att dokumentera tänkbara resultat av en förändrad detaljhandelsförsäljning av
alkohol är att undersöka effekterna av att ersätta ett detaljhandelsmonopol med ett system
med privata licensierade butiker. Longitudinella undersökningar är bäst lämpade för att
beräkna effekterna av sådana förändringar och helst bör man använda sig av tidsserieanalyser.
Man kan då jämföra skillnader i en utfallsvariabel, exempelvis konsumtionen av de
olika dryckeskategorierna, den totala alkoholkonsumtionen eller alkoholrelaterade problem
som trafikolyckor, före och efter en förändring, till exempel när man har avskaffat
ett monopol. Avskaffandet av ett monopol ger därför möjlighet att studera en effekt av en
förändring av alkoholens tillgänglighet.
Avskaffande av detaljhandelsmonopol för vin
Avskaffande av detaljhandelsmonopol för vin är ett sätt att avskaffa monopol. Sedan
1970 har minst sex delstater i USA (Idaho, Maine, Washington, Virginia, West Virginia
och Iowa), landet Nya Zeeland och provinsen Quebec i Kanada upphävt de offentliga
monopolen på försäljning av allt vin, importerat vin eller starkvin eller någon kombination
av dem. En privatisering av sådan försäljning leder vanligtvis till ökat antar butiker
för vinförsäljning, längre öppettider för butikerna och ofta till lägre priser till följd av
konkurrensen.
Tre av de studier som har försökt beräkna effekterna av en privatisering av vinförsäljningen
har använt sig av longitudinella metoder, där man använt detaljhandelsförsäljning
eller grossistleveranser av vin, och i vissa fall öl och sprit, som beroendemått. Smart (6)
analyserade den årliga vinförsäljningen och den totala alkoholförsäljningen i Ontario och
Quebec 1967–1983 med modeller med OLS-regression där tre effektparametrar och fyra
relaterade interaktionsvillkor förts in. Smart drog slutsatsen av sin analys att införande av
vinförsäljning i livsmedelsbutiker ”inte gav upphov till någon ökning av vinförsäljningen
eller den totala alkoholkonsumtionen per capita på kort eller medellång sikt”.
Macdonald (84) analyserade den årliga vin-, öl- och spritförsäljningen i fyra delstater i
USA 1961–1978 med hjälp av OLS-regression, för att beräkna försäljningen av respektive
dryckesslag i var och en av delstaterna vid den tidpunkt då vinförsäljningen förändrades.
Prognoserna och de därmed förknippade konfidensintervallen jämfördes med de faktiska
årliga försäljningssiffrorna efter förändringen. Av dessa analyser drog Macdonald slutsatsen
att vinkonsumtionen efter en privatisering var avsevärt högre än vad man kunde
förvänta sig i tre av de fyra delstaterna. Inga signifikanta förändringar i försäljningen av
öl eller sprit konstaterades.
Mulford och Fitzgerald (85) studerade privatiseringen av vinförsäljningen i Iowa med
hjälp av (a) data före och efter intervention hämtade från en statlig undersökning och (b)
data om månatlig försäljning av vin, öl och sprit mellan juli 1983 och augusti 1987. De
fann en statistiskt signifikant ökning av självrapporterade (30 senaste dagarna) inköp
av vin, en signifikant minskning för sprit och ingen signifikant förändring vad gällde