Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

66 alkoholmonopol och folkhälsa
sköttes tidigare av de statliga butikernas personal. När det gällde panten på 5 cent lade
delstaten ut denna verksamhet på ett privat företag till en kostnad av 5,5 cent per flaska.
Detta belyser vikten av att använda longitudinella metoder när man undersöker monopolens
effekter på alkoholkonsumtionen och att ta hänsyn till alla andra faktorer som
omger avskaffandet av ett monopol. Tvärsnittsstudier där man jämför olika områden,
oavsett om det handlar om städer, län, delstater eller länder, konfunderas i allmänhet alltför
mycket av kulturella skillnader för att de skall utgöra en adekvat metod för att utesluta
alternativa förklaringar till de skillnader man får fram.
Offentliga monopol kan också leda till en allmänt minskad tillgänglighet till alkohol.
En intressant studie i en delstat i USA, Tennesse, gjordes av Dull och Giacopassi (90).
Tennesse erbjuder en unik möjlighet att studera skillnader i alkoholens tillgänglighet inom
ramen för en gemensam kulturell kontext. Forskarna fann att alkoholstrukturens karaktär
(från förbud till full tillgänglighet) och de därmed förknippade tillgänglighetsnivåerna
spelar en viktig roll när det gäller konsumtionens storlek och den alkoholrelaterade
dödligheten i trafikolyckor, leversjukdomar och cirros, självmord och mord. De drog
slutsatsen att resultaten styrs av att det finns en stark samverkan mellan egenskaper hos
befolkningen och demografiska egenskaper å ena sidan och åtgärder rörande alkoholens
tillgänglighet å den andra. I en liknande studie i North Carolina (som liksom Tennessee
har lokal beslutanderätt när det gäller alkoholens tillgänglighet) fann Magruder (1976) att
det fanns ett starkt samband mellan typen av alkoholtillgänglighet på kommunal nivå och
dödligheten i cirros (91).
I en aktuell studie undersökte Trolldal privatiseringen av detaljhandelsförsäljningen
av alkohol i Alberta i Kanada, vilken främst ägde rum i slutet av 1980-talet och början av
1990-talet (8). I studien användes en avbruten tidsserieanalys (ARIMA) och en kvasiexperimentell
metod med kontrollområde och alla tidsserier differentierades för att få bort
långsiktiga trender. Kontrollområdet var Kanada, med undantag för Alberta. Privatiseringarnas
effekter mättes med hjälp av privatiseringsvariabler som skapats. I analyserna av privatiseringarnas
effekter på alkoholförsäljningen användes invånarnas disponibla inkomst
och alkoholpriserna som kontrollvariabler. Studien omfattade perioden 1950–2000. När
effekterna på antalet dödsolyckor i trafiken med motorfordon analyserades användes antalet
registrerade fordon som kontrollvariabel och studien omfattade perioden 1950–1998.
Även om privatisering hade en signifikant bestående effekt på spritförsäljningen så var
effekten inte tillräckligt stor för att påverka den totala försäljningen. Effekten på vin- och
ölförsäljningen var inte signifikant. Det fanns ingen signifikant effekt på antalet dödsolyckor
i trafiken med motorfordon.
Vid en genomgång nyligen fann man att införandet av ett system med privata licensierade
butiker i Alberta lett till påtagliga förändringar i marknadsstrukturen för alkohol,
vilket ger en mer heltäckande bild (9). Privatiseringen har förändrat marknadsstrukturen
för detaljhandel med alkohol i Alberta dramatiskt. Innan detaljhandeln med alkohol privatiserades
1993–94 hade Alberta sammanlagt 310 detaljhandelsbutiker. Därefter har
Albertas licensieringsmyndighet beviljat licenser för alla företag som uppfyller vissa
minimikrav och kan förväntas bli godkända av de lokala myndigheterna. I januari 2003
fanns det 983 detaljhandelsbutiker. Det finns två förklaringar till att antalet privata