Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

42 alkoholmonopol och folkhälsa
Tabell 6. Uppskattad procentuell förändring i konsumtion per capita på grund av en privatisering i de
två scenarierna.
Scenario Specialbutiker Livsmedelsbutiker
Detaljhandelsmonopol Bas Ej tillämpligt
Bästa uppskattningar (additiv modell) 14,3 % 28,9 %
Multiplikativ modell 15,5 % 33,8 %
Ingen substitution +1,6 % +3,2 %
Ingen förändring av tätheten vid gränsen
(motsvarar 22,5 % substitution)
-2,0 % E.t.
30 % substitution -3,2 % -6,4 %
Tillägg av 5 sena timmar i stället för bästa uppskattning -1,5 % -5 4 %
Tillägg av 10 sena timmar i stället för bästa uppskattning Bästa uppskattning -3,9 %
10 timmar på söndagar och 10 sena timmar i stället för
bästa uppskattning
Marknadsföring ökar införsel, smuggling och
Internetförsäljning med 5 %
+2,8 % -1,1 %
+1,7 % +1,7 %
5 % prissänkning, 30 % substitution +0,5 % +0,5 %
Anmärkning: Konsumtionen var vid tiden för denna studie 9,7 liter/person. Alla procentuella förändringar utgår från 10 % substitution
om inget annat anges.
E.t. = Ej tillämpligt
1995 beräknades alkoholkonsumtionen i Sverige öka till 12,7 liter/person utan några
licensieringsrestriktioner om det befintliga detaljhandelsmonopolet ersattes med privata
licensierade alkoholbutiker till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (35).
Vår nuvarande uppskattning för systemet med försäljning i dagligvaruhandeln är likartad:
12,5 liter/person med 10 procent substitution eller 12,8 liter/person utan substitution.
Konsumtionen var 6.3 liter/person då studien gjordes 1995. En uppluckring av den svenska
alkoholpolitiken genom att man lättat på införsel- och marknadsföringsrestriktionerna
till följd av EU:s krav, samt en utökning av Systembolagets öppettider och en sänkning
av de effektiva priserna eftersom skatterna inte ökat i takt med inflationen, bidrog till att
konsumtionen hade stigit till 9,7 liter/person år 2005.