Alkoholmonopol och folkhälsa - Statens folkhälsoinstitut

44 alkoholmonopol och folkhälsa
Uppskattningar av dödligheten baserade på metoden
med tillskrivna andelar
Metoden med tillskrivna andelar för att uppskatta alkoholrelaterade skador var en
tillämpning av metoder som utarbetats för WHO:s ”Global Burden of Disease Study”
(37). Denna studie beräknade antalet för tidiga dödsfall, skador, sjukdomar och därmed
förknippade invaliditeter orsakade av 20 olika hälsoriskfaktorer i olika delar av världen.
Utöver alkohol innefattade dessa riskfaktorer tobaksbruk, olagligt narkotikabruk, högt
blodtryck, dåliga sanitära förhållanden, dålig näring, oskyddat sex och brist på fysisk
aktivitet. Särskilda metoder för att bedöma alkohol som riskfaktor beskrivs ingående i
(36). En central del av denna metod är att uppskatta och tillämpa ”tillskrivna andelar” för
alkohol, vilka används för att uppskatta proportionerna mellan olika orsaker till dödsfall,
sjukdomar och skador som man vet delvis orsakas av alltför omfattande alkoholkonsumtion.
Dessa andelar som kan tillskrivas alkohol beräknas med hjälp av en formel som
kräver (i) befolkningsdata om dödlighet för cirka 50 olika dödsorsaker enligt ICD-10
som man vet är alkoholrelaterade efter ålder och kön, (ii) andelar av den vuxna befolkningen
i fråga som man vet har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion, även här efter
ålder och kön, (iii) den ökade risk för var och en av dessa orsaker till död, sjukdom eller
skador som är förknippad med såväl riskfylld som skadlig alkoholkonsumtion. Närmare
uppgifter om metoder finns också i ”WHO International Guide for Monitoring Alcohol
Consumption and Related Harms” (38). För föreliggande studie fanns data att tillgå
rörande dödlighet och alkoholkonsumtion 2002 från en nationell undersökning för Sverige
gjord av SoRAD 2004 (39).
Dr Jürgen Rehm, som är författare till avsnittet om alkohol i WHO:s ”Global Burden
of Disease Report”(36), kontaktades och han var vänlig nog att tillhandahålla särskilda
uppskattningar för Sverige av hur förändringar i alkoholkonsumtionen påverkar
dödligheten i de beskrivna scenarierna. För att underlätta dessa beräkningar uppskattade
gruppen bakom föreliggande studie hur ökad konsumtion i de två beskrivna scenarierna
påverkar förekomsten av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion utifrån konservativa
antaganden som beskrivs nedan.
Uppskattningarna av antalet dödsfall begränsades till personer upp till 69 år och de
presenteras nedan i tre scenarier: (i) användning av SoRAD:s nationella alkoholundersökning
från 2004 för uppskattningar av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion (ii)
användning av uppskattningar av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion som ökats till
följd av en uppskattad ökning av konsumtionen per capita med 14,3 procent (iii) användning
av uppskattningar av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion som ökats till följd av
en ökning av konsumtionen per capita med 28,9 procent. De två sistnämnda uppskattningarna
av alkoholkonsumtionsnivåerna i befolkningen baserades på konsumtionsnivåerna i
SoRAD:s undersökning från 2004, med de inbyggda konservativa antagandena att antalet
nykterister förblev konstant och att a) 14,3 procent (eller 28,9 procent) av lågriskkonsumenterna
skulle uppnå en riskfylld alkoholkonsumtion och att b) 14,3 procent (eller 28,9
procent) av dem som hade en riskfylld konsumtion skulle uppnå en skadlig konsumtion.
Rehm et al (36) kallar också dessa konsumtionsnivåer för nivå I (upp till 20 g för kvin-