Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

lärosäten att åta sig förvaltarskap för stiftelser öppnar dock, under vissaförutsättningar, en möjlighet att indirekt ta emot fastigheter. Detta innebärdock ett administrativt merarbete, både för givaren och för mottagaren.• Stiftelsehögskolor kan med sina egna medel förbinda sig att matchadonationer och andra ekonomiska bidrag, vilket kan öka externa finansiärersvilja att bidra med ekonomiska medel.Det finns en utbredd uppfattning om att potentiella givare kan vara tveksammatill att donera medel till statliga lärosäten, eftersom deras ekonomi är endel av statsbudgeten. Företrädare för de statliga lärosäten som vi intervjuathar dock inte sett detta som något betydande problem. Sådana farhågor kanofta överbryggas genom att man förklarar hur donationer kan förvaltas åtskildafrån lärosätets övriga ekonomi och vilka möjligheter det finns tillinsyn i hur medlen används. KTH:s fundraisingorganisation upplever exempelvisinte att potentiella donatorer som vill stödja forskning hellre vändersig till Chalmers eller utländska lärosäten som drivs i privaträttslig form.5.6 Samverkan mellan lärosätenI mångt och mycket bedriver lärosätena, oavsett organisationsform, relativtlikartade samverkansaktiviteter. Lärosätena och deras lärare och forskaresamverkar i forskningsprojekt, centrumbildningar och nätverk. Skillnadernaframträder först när den samverkansaktivitet som ska företas underlättas avmöjligheten att skriva ekonomiskt bindande avtal eller bilda ett bolag elleren stiftelse som stiftelsehögskolorna kan ge ett kapitaltillskott.5.6.1 Samverkan med svenska lärosätenLärosäten samverkar sinsemellan om bland annat utbildning, forskningsprojekt,samlokalisering av institutioner och forskningsinfrastruktur. Statligalärosäten kan inte sluta civilrättsligt bindande avtal vare sig med stiftelsehögskoloreller med varandra, eftersom de inte är juridiska personer. I praktikensluts ändå avsiktförklaringar och överenskommelser mellan stiftelsehögskoloroch statliga lärosäten, liksom mellan statliga lärosäten. Det kanfinnas en risk att samverkansprojekt blir beroende av det personliga engagemangethos dem som för tillfället leder lärosätena. 159Samverkan mellan forskare är relativt oproblematisk, men ju mer lärosätenvill närma sig varandra organisatoriskt, desto svårare blir samverkan att lösarent juridiskt. I högskolelagen och högskoleförordningen regleras vad somkrävs för att två lärosäten gemensamt ska kunna anordna en utbildning somkan leda till en gemensam examen från lärosätena. Ett sådant samarbetekräver en skriftlig överenskommelse. I högskoleförordningen anges vad en159 SOU 2008:104 Självständiga lärosäten, s. 115.102