Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

Frågor har kommit upp om lärosätena har fått förutsättningar att ta dettaansvar och om vilken roll lärosäten bör ha i innovationssystemet. 162 Dennabild har bekräftats i våra intervjuer.Lärosätena har ordinarie anslag för forskning och utbildning men inte församverkan eller nyttiggörande. Vid vissa specifika tillfällen har regeringentilldelat anslag exempelvis för att bygga upp innovationskontor. 163 De statligalärosätena menar att de befinner sig i en gråzon där regelverket inte ärriktigt klart och tydligt för vad de får och vad de inte får göra vid samverkan.Detta leder till att vissa lärosäten prövar att tänja gränserna, medanandra inte utnyttjar sitt handlingsutrymme av rädsla att göra fel. Riksrevisionenhar vid ett antal tillfällen kritiserat formerna för de statliga lärosätenassamverkansarbete.Riksrevisionens kritik har bland annat gällt finansiellt engagemang i en teknikparkutan tillstånd av regeringen. 164 Ett annat exempel är utbetalningar tillstiftelser som har till syfte att främja samarbete mellan akademi, samhälleoch näringsliv utan att det går att visa att dessa utbetalningar är förenligamed de ändamål som angivits för lärosätets anslag. 165Inte heller stiftelsehögskolorna anser sig ha ett tydligt uppdrag, eftersomstiftelseurkunden endast nämner forskning och utbildning och inte samverkan.Chalmers vill exempelvis ha ett tydligare samverkansuppdrag, medtillhörande statlig finansiering, som motor i regionen.Både representanter för holdingbolag och Chalmers återkommer till att detär problematiskt att det saknas basfinansiering för samverkan och nyttiggörande.Det leder till att mycket tid och resurser måste ägnas åt att sökafinansiering. Detta bekräftas också av Innovationsstödsutredningen. Utredningenmenar att det är orimligt att sysselsätta lärosäten och deras bolagmed ansökningar om småpengar för starkt avgränsade områden. 166162 Se exempelvis Lidhard, J. och Petrusson, U. (2012) Forskning och innovation – statensstyrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Underlagsrapport till Expertgruppenför studier i offentlig ekonomi; SOU 2012:41 Innovationsstödjande verksamheter vid universitetoch högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – slutbetänkande.163 Regeringsbeslut 2011-12-22 Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslag 2:70Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.164 Riksrevisionen Revisionsrapport (2007) Mittuniversitetets Årsredovisning 2006 (dnr 32-2006-0670).165 Riksrevisionen Revisionsrapport (2012) Kungliga Tekniska högskolans årsredovisning2011 (dnr 32-2011-0696).166 SOU 2012:41 Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning,analys och förslag till förbättringar – slutbetänkande, s. 105f.104