Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

och stödjande verksamheten gentemot lärosätets forskare i holdingbolagetmedan andra gör det inom myndigheten. Bolagens tillgångar varierar ocksåkraftigt.3.7.3 UppdragsutbildningHoldingbolagen får i dag enligt bolagsordningen förmedla uppdragsutbildningmen inte bedriva den. Detta ska istället göras inom lärosätet. Rent formelltär det myndigheten som upphandlar tjänsten förmedling, det vill sägarekrytering av studenter och administration, av holdingbolaget eller av dessdotterbolag bildat för ändamålet. Tidigare var det vanligt att holdingbolagbåde sålde och bedrev uppdragsutbildning, men efter kritik från Riksrevisionenhar flera lärosäten flyttat in själva verksamheten i myndigheten igen.Därutöver kan holdingbolagen förmedla och sälja annan utbildning som inteär av den karaktären att den kan ske inom myndigheten. Den begränsningsom finns i holdingbolagens bolagsordning finns inte för bolag vid stiftelsehögskolorna.3.8 SammanfattningMålet för utbildning och forskning vid stiftelsehögskolor och statliga lärosätenär detsamma. Det är endast formerna för statsmakternas styrning avverksamheten som varierar. De statliga lärosätena är en del av staten ochsaknar därmed egen rättskapacitet. De får istället sina befogenheter i lag ochförordning av riksdagen och regeringen och styrs genom högskolelagen ochhögskoleförordningen.Stiftelsehögskolorna är inte en del av staten utan har egen rättskapacitet.Stiftelsehögskolorna har ingen ägare utan styrs av sina stadgar och av avtalsom sluts med regeringen. Utbildnings- och forskningsverksamheten vidstiftelsehögskolorna bedrivs i aktiebolagsform.Skillnaderna i reglering mellan statliga lärosäten och stiftelsehögskolor närdet gäller tjänstestruktur, kompetensförsörjning, intern organisation och beslutsstrukturhar minskat i och med de olika reformer som genomförts isyfte att ökas högskolornas autonomi. De större skillnader som kvarstårkommer främst av att stiftelsehögskolorna inte lyder under förvaltningslagenoch det statliga ekonomiadministrativa regelverket. Detta ger stiftelsehögskolornastörre möjligheter att finansiera och organisera samverkan ochnyttiggörande. Studenter vid stiftelsehögskolor har inte möjlighet att överklagabeslut som stiftelsehögskolor fattar utanför lärosätet. Kraven på finansiellredovisning följer olika regelverk. Det finns ingen skillnad i statensmöjligheter att granska lärosätenas kvalitet.De statliga lärosätena och stiftelsehögskolorna tilldelas anslag till forskningoch utbildning utifrån samma principer. Däremot har stiftelsehögskolornastörre frihet att själva besluta hur deras medel och kapital ska användas.Stiftelsehögskolorna är fria att teckna ekonomiskt bindande avtal, föra över43