Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

delningen till stiftelsehögskolorna som skett genom detta kapitaltillskott äremellertid inte avhängigt associationsformen.Stiftelsehögskolorna tillämpar kollektivt beslutsfattande i mycket liten utsträckning.Chalmers har gjort bedömningen att rektor i och med att verksamhetenbedrivs i aktiebolagsform inte kan delegera beslut om bland annatmedelsfördelning till kollektiva organ. Högskolan i Jönköping ser för sin delinga formella hinder för ett kollektivt beslutsfattande, även om det tillämpasi begränsad omfattning.Statskontoret kan konstatera att förutsättningarna för att tillämpa kollektivtbeslutsfattande kan se olika ut i olika bolag. Statliga lärosäten avgör självaom kollektiva beslut ska fattas om medelsfördelning.Möjligheterna utnyttjas bara delvisOm en högskolas verksamhet gynnas av ett ökat självbestämmande över hurverksamheten ska bedrivas, är det rimligt att dra slutsatsen att Chalmers ochHögskolan i Jönköping kunnat dra nytta av den ökade frihet som stiftelseformengett dem. Stiftelsehögskolorna har emellertid bara till viss del utnyttjatden frihet de har haft i jämförelse med statliga lärosäten. Förklaringen tilldetta är att det i praktiken sannolikt är svårt att vara en del av högskolevärldenoch samtidigt skilja sig för mycket från de villkor som gäller vid andralärosäten. De kvalitetskrav som ställs för att få anslag till forskning och utbildningleder sannolikt också till en viss försiktighet med att avvika i alltför stor utsträckning, eftersom stiftelsehögskolornas verksamhet är helt beroendeav statens anslag.Skillnader vid kompetensförsörjning har minskatI och med att autonomireformen har genomförts finns det inga avgörandeformella skillnader mellan stiftelsehögskolornas och de statliga lärosätenasförutsättningar för en effektiv kompetensförsörjning. Det kan naturligtvisfinnas skillnader i de faktiska förutsättningarna för kompetensförsörjningensom en följd av att stiftelsehögskolorna under längre tid än de statliga lärosätenashar varit friare att utveckla formerna för sin kompetensförsörjning.Chalmers och Högskolan i Jönköping har haft möjlighet att direktrekryteralärare sedan stiftelsereformen genomfördes. Möjligheten har utnyttjats sparsamt,men möjligheten till direktrekryteringar har gjort det lättare att rekryteranyckelpersoner. Stiftelsehögskolorna har kunnat inrätta fler tjänstebefattningarän vad statliga lärosäten tidigare hade möjlighet att göra. Stiftelsehögskolornahar därför något fler tjänstebefattningar, men befattningsstrukturenskiljer sig inte från statliga lärosäten i någon större utsträckning.Stiftelsehögskolornas anställningsbeslut kan inte överklagas hos externainstanser.114