10.07.2015 Views

Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

6 <strong>Statskontoret</strong>s slutsatser6.1 Övergripande bedömningInrättandet <strong>av</strong> två stiftelsehögskolor var en del <strong>av</strong> 1993 års högskolereform.Refor<strong>men</strong> syftade till att öka kvaliteten inom högskolan genom att minskaden statliga regleringen <strong>av</strong> lärosätenas verksamhet. Vidare skulle utvecklingen<strong>av</strong> den samlade högskolesektorn gynnas <strong>av</strong> en ökad mångfald i institutionellaformer.<strong>En</strong>ligt <strong>Statskontoret</strong>s bedömning finns det inget underlag som visar vilkeneffekt associationsfor<strong>men</strong> har haft för kvaliteten i utbildningen och forskningen.<strong>Statskontoret</strong> bedömer att det i praktiken inte finns några störreskillnader mellan stiftelsehögskolors och statliga lärosätens förutsättningaratt nå de mål som statsmakterna formulerat. I stort sett har statliga lärosätenoch stiftelsehögskolor numera motsvarande frihet att själva välja hur verksamhetenska organiseras, hur kompetensförsörjningen ska hanteras och hurresurser för forskning och utbildning ska fördelas inom lärosätet. Stiftelsehögskolornahar däremot ett större självbestämmande än statliga lärosäten ioch med att de inte omfattas <strong>av</strong> förvaltningslagen och statens ekonomiadministrativaregelverk och genom att de är friare att själva utforma egna antagningsregler.Studenter har inte möjlighet att överklaga stiftelsehögskolornasbeslut hos utomstående instanser.Efter det att autonomirefor<strong>men</strong> genomfördes den 1 januari 2010 består skillnadenmellan stiftelsehögskolornas och de statliga lärosätenas handlingsutrymmei första hand <strong>av</strong> att stiftelsehögskolorna har större ekonomiska befogenheterän vad statliga lärosäten har. Detta har betydelse för möjligheternatill samverkan med det omgivande samhället och kommersialisering <strong>av</strong>forskningsresultat.Statsmakterna kan ge statliga lärosäten ökade befogenheter att göra ekonomiskaåtaganden. Regeringen har i flera propositioner 175 tydligt deklareratatt man kommer att se över det ekonomiadministrativa regelverket för attunderlätta för statliga lärosäten. Översynen kommer att beröra dels lärosätenassamverkan med näringslivet, dels kommersialiseringen <strong>av</strong> forskningsresultat.Fullföljer regeringen den ambition som utlovats kommer skillnadernamellan de statliga lärosätena och stiftelsehögskolorna att minska ytterligare.175 Prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU:23, rskr. 2009/10:337; prop. 2012/13:30.111

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!