Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

avgifter för vissa utländska studenter nämnas. När möjligheten att studeraavgiftsfritt vid statliga lärosäten upphörde, behövde stiftelsehögskolornadels utforma ett eget regelverk för de studenter som man tar ut avgift från,dels få till stånd en ändring av avtalen med staten för att kunna ta ut avgifterav studenter.Ökat fokus på förvaltningsrättens tillämpningVid några av de intervjuer som Statskontoret genomfört med personer medlång erfarenhet av högskolesektorn har det förts fram att det pågår en förändringav synen på hur det förvaltningsrättsliga regelverket ska tillämpasinom högskolan.Om de förvaltningsrättsliga kraven skärps på de statliga lärosätena kan dettaleda till en ökad byråkratisering. Detta kan i sin tur innebära att stiftelsehögskolorna,som inte är en del av staten, kan tillämpa arbetsformer som ärsmidigare än vad som är fallet vid statliga lärosäten. Som exempel på dettahar utredningen Högskolornas föreskrifter som redovisades under våren2012 angivits. 150 Utredaren har lämnat förslag på hur regelverket som gerstatliga lärosäten rätt att meddela föreskrifter och att fatta förvaltningsbeslutkan förtydligas. I utredningen finns också förslag om att föreskrifter, om tillexempel kursplaner, ska redovisas i en författningssamling för varje lärosäte.5.4 Stiftelseformens betydelse förkompetensförsörjningStatskontoret har svårt att se att det skulle föreligga några större formellaskillnader mellan stiftelsehögskolors och statliga lärosätens möjligheter tillen effektiv kompetensförsörjning. Det är möjligt att stiftelsehögskolorna ipraktiken har ett försteg i förhållande till statliga lärosäten, tack vare att deunder en längre tid haft en större frihet att själva styra över formerna för sinkompetensförsörjning.Stiftelsehögskolorna har fler typer av lärare och mer direktrekryteringBåda stiftelsehögskolorna har fler typer av lärarbefattningar än vad som ärbrukligt vid statliga lärosäten. Högskoleverket konstaterade i sin uppföljningav stiftelsereformen 2008 att anställningsordningarna vid de två stiftelsehögskolornainte avviker i någon betydande utsträckning från reglerna ihögskoleförordningen. Vissa skillnader identifierades, bland annat när detgäller system för befordran. I mindre utsträckning än vid statliga lärosätenhar lärare rätt till befordran, om de meriterat sig för en annan tjänst. Vidarenoterade Högskoleverket att lektorer kan befordras på delvis andra meriterän vid de statliga lärosätena. Det gäller till exempel förmåga att skapanäringslivskontakter och ledarskapsmeriter.150 SOU 2012:5 Högskolornas föreskrifter.94