Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

nyttjas. Samverkan med andra lärosäten nationellt och internationellt berörsöversiktligt, eftersom vi bedömt att skillnaderna mellan stiftelsehögskolornaoch de statliga lärosätena inte är avgörande. Vi avstår från att bedöma ommöjligheterna till samverkan skulle ha kunnat utnyttjas på annat sätt.I uppdraget ingår att ur ett kompetensförsörjningsperspektiv belysa stiftelsehögskolornasmöjligheter att knyta till sig önskad kompetens och redovisalöneläget i jämförelse med statliga universitet och högskolor. Utredningsarbetethar inriktats mot att kartlägga hur stiftelsehögskolorna har utnyttjatden frihetsgrad de haft i jämförelse med statliga lärosäten att välja tjänstestrukturoch former för rekrytering. Vi har jämfört medellönen för lärare vidstiftelsehögskolor och jämförbara statliga lärosäten. Dessutom har vi kartlagthur nivån på ersättningen till rektorer och styrelseordförande vid stiftelsehögskolornaförhåller sig till ersättningarna vid statliga lärosäten.I uppdraget ingår slutligen att vi ska analysera för- och nackdelar förknippademed stiftelseformen jämfört med myndighetsformen ur ett ekonomisktoch verksamhetsmässigt perspektiv. Efter dialog med Utbildningsdepartementethar vi inriktat utredningen mot stiftelseformens konsekvenser förforskning och näringslivssamverkan, det vill säga vi har inte närmare analyseratstiftelseformens betydelse för grundutbildningen.Både på stiftelsehögskolorna och på de statliga lärosätena har vi intervjuatrepresentanter för ledningarna med undantag för en fackrepresentant vidChalmers tekniska högskola. Det har inte varit möjligt inom uppdragetstidsram att genom lämplig metod fånga in åsikter som kan sägas vara representativaför lärare och forskare vid stiftelsehögskolorna. Detta gör att viinte kan uttala oss om hur lärare och forskare anser att stiftelseformens påverkarförutsättningarna för deras arbete. Rapporten har således ett styrperspektiv,det vill säga ledningens perspektiv. Vi har heller inte närmareanalyserat på vilka sätt stiftelseformen kan påverka den akademiska friheteneller forskningen och utbildningens kvalitet.1.3 DefinitionerChalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping benämns i rapportenstiftelsehögskolor, även om högskoleverksamheten bedrivs i aktiebolagsom stiftelserna äger. Med stiftelsehögskolor avses i rapporten endastChalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping som är de lärosätensom nämns i vårt uppdrag. De universitet och högskolor som drivs i myndighetsformbenämns statliga lärosäten.1.4 Statskontorets genomförande av uppdragetUppdraget har genomförts under perioden mars till december 2012. Datainsamlingenhar skett genom intervjuer och dokumentstudier. Vidare har enstatistisk undersökning av löner vid stiftelsehögskolorna och vid jämförbarastatliga lärosäten genomförts.13