Olika men Ã¤ndÃ¥ lika. En uppfÃ¶ljning av ... - Statskontoret

More documents

Recommendations

Info

IntervjuerStatskontoret har inom ramen för uppdraget genomfört drygt 40 intervjuermed företrädare för stiftelsehögskolorna och statliga lärosäten samt andraaktörer med kunskaper inom området som Högskoleverket, Ekonomistyrningsverket,Riksrevisionen, Innovationsstödsutredningen, RISE ResearchInstitutets of Sweden och Innovationsbron.Vid både Chalmers och Högskolan i Jönköping har vi intervjuat representanterför ledningen, till exempel förvaltningschefen, ekonomichef en ochpersonalchefen. Vid Chalmers intervjuades också vice rektor för samverkanoch en representant för facket. Vid Högskolan i Jönköping intervjuade viockså rektorn för hela högskolan och rektorn för den tekniska högskolan.För att kunna jämföra verksamheten vid stiftelsehögskolorna med verksamhetenvid statliga lärosäten har intervjuer genomförts vid tre statliga lärosäten.Mälardalens högskola har valts ut som jämförelse till Högskolan iJönköping. Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har valts ut som jämförelsetill Chalmers. Representanter för Göteborgs universitet har intervjuatseftersom lärosätet verkar i samma region som Chalmers och vi kandärmed jämföra deras möjligheter att samverka i regionen. Chalmers ochGöteborgs universitet har dessutom erfarenhet av att ha drivit gemensammainstitutioner.En förteckning över vilka personer vi intervjuat finns i bilaga 5.IntervjuundersökningarVidare har två intervjuundersökningar genomförts. Den första intervjuundersökningenssyftet var att kartlägga stiftelsehögskolors och statligalärosätens förutsättningar att ta emot donationer och att arbeta medfundraising. Vi har även försökt kartlägga omfattningen av insamlade ochdonerade medel. Detta visade sig dock vara svårt att genomföra på grund avatt lärosätenas ekonomiska redovisning är utformade på olika sätt.Vi har intervjuat företrädare för Örebro universitet, Mälardalens högskola,Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och KTH. Lärosätena har valtsut för att storleken och inriktningen gör att de kan användas som jämförelseobjekttill stiftelsehögskolorna.Den andra intervjuundersökningens syfte var att undersöka om forskningsinstitutsom samverkat med både Chalmers och KTH upplevt någon skillnadi sin samverkan på grund av organisationsformen. Vi har intervjuat representanterför forskningsinstituten Acreo, Innventia, Swerea och SP Sverigestekniska forskningsinstitut.DokumentstudierDe skriftliga källorna har utgjorts av propositioner och andra förarbeten,regleringsbrev, stiftelsernas stadgar och avtal samt interna styrdokument ochårsredovisningar från stiftelsehögskolorna och de statliga lärosätena.14
Statistisk undersökning av lönelägetStatistiska centralbyrån (SCB) har för vår räkning genomfört en statistiskundersökning av löneläget vid stiftelsehögskolorna och två jämförelsegrupper,bestående av ett urval av statliga lärosäten. Chalmers jämförs med engrupp bestående av Kungliga Tekniska högskola (KTH), teknisk fakultet vidLuleå tekniska universitet samt Lunds tekniska högskola (del av Lundsuniversitet). Högskolan i Jönköpings jämförs med en grupp bestående avMittuniversitetet och Högskolan i Mälardalen.KvalitetssäkringTill projektet har Statskontoret knutit en intern referensgrupp och en externreferensperson som gett synpunkter på utkast av slutrapporten. Chalmersoch Högskolan i Jönköping har faktagranskat utkast av kapitel 1–5. Göteborgsuniversitet, KTH, Mälardalens högskola och Innovationsstödsutredningensutredare har faktagranskat delarna om näringslivssamverkan.ProjektgruppStatskontorets uppdrag har genomförts av en projektgrupp bestående avJohan Wockelberg-Hedlund (projektledare), Åsa von Sydow och MajaRhodin Edlund (praktikant).1.5 Rapportens dispositionI kapitel 2 beskrivs de mål som angavs för att genomföra stiftelsereformen1994. Vidare ges en kortfattad beskrivning av de reformer som genomförtsför att öka statliga lärosätens självbestämmande över hur verksamheten fårbedrivas fram till idag.I kapitel 3 redogör vi för skillnader i statens styrning av stiftelsehögskoloroch statliga lärosäten. Bland annat tar vi upp skillnader i reglering, ansvaroch befogenheter, ekonomiskt mandat, förutsättningar för kommersialiseringav forskningsresultat samt krav på uppföljning och förutsättningar förgranskning.Kapitel 4 ägnas åt Chalmers och Högskolan i Jönköping. Här beskrivs blandannat deras verksamhet, organisation, beslutsstruktur, möjligheter till strategiskstyrning, kompetensförsörjning samt stiftelsekapitalets utveckling ochanvändning.I kapitel 5 analyserar vi stiftelseformens betydelse för statens styrning ochvilken betydelse stiftelseformen har haft för stiftelsehögskolornas internaorganisering, styrning, kompetensförsörjning, ekonomiska förutsättningaroch samverkansmöjligheter.I kapitel 6 redovisas Statskontorets slutsatser.15
Page 4 and 5: 6 Statskontorets slutsatser 1116.1
Page 6 and 7: miska befogenheter i och med att de
Page 8 and 9: skedet av sin verksamhet. Stiftelse
Page 10 and 11: • redovisa hur stiftelsekapitalet
Page 15 and 16: 2 Reformer för ökat självstyreDe
Page 17 and 18: på grundnivå och avancerad nivå,
Page 19: 2.4 SammanfattningDe senaste decenn
Page 22 and 23: forskning bedrivs på en internatio
Page 24 and 25: Långsiktiga avtalI långsiktiga av
Page 26 and 27: Stiftelsehögskolornas dotterbolag
Page 28 and 29: Enligt anställningsförordningen s
Page 30 and 31: gäller inte för vd, vice vd, styr
Page 32 and 33: för god bolagsstyrning på en hög
Page 34 and 35: 3.5.3 Stiftelsehögskolor omfattas
Page 36 and 37: inte bildar en stiftelse. Ett statl
Page 38 and 39: universitetens och högskolornas ro
Page 40 and 41: Lärosätena har sedan 1998 förval
Page 42 and 43: kapital till andra juridiska person
Page 44 and 45: Av de anställda var 360 forskande
Page 46 and 47: Vid Högskolan i Jönköping är St
Page 48 and 49: Figur 2Koncernstrukturen i Stiftels
Page 50 and 51: Rektor vid högskolan ska alltid va
Page 52 and 53: som de tidigare upplevde överklaga
Page 54 and 55: 4.2.5 Stiftelsekapitalet finansiera
Page 56 and 57: Övriga utdelningarVid sidan av de
Page 58 and 59: Diagram 14 000Stiftelsekapitalets u
Page 60 and 61: Som framgår av diagram 2 ökade ut
Page 62 and 63:
Lån inom koncernenStiftelsekapital
Page 64 and 65:
nytta i samhället i form av föret
Page 66 and 67:
den och fonden ska tillsammans med
Page 68 and 69:
nadskontakter/fundraising, som samm
Page 70 and 71:
Figur 4ögskole-service i Jönköpi
Page 72 and 73:
Nämnden ansvarar för övergripand
Page 74 and 75:
med också TurA-S. Högskolan har u
Page 76 and 77:
Av den totala utdelningen har 42 pr
Page 78 and 79:
som stöd för sitt arbete. Placeri
Page 80 and 81:
• År 2007 lämnade stiftelsen et
Page 82 and 83:
4.5.3 RiskkapitalbolagÅr 2005 bild
Page 84 and 85:
De båda stiftelsehögskolorna har
Page 86 and 87:
forskningsresultat tillkomna vid h
Page 88 and 89:
ändamålet med verksamheten nås.
Page 90 and 91:
års avtal undertecknades i decembe
Page 92 and 93:
avgifter för vissa utländska stud
Page 94 and 95:
högskola fick en ersättning motsv
Page 96 and 97:
låna upp pengar från kapitalmarkn
Page 98 and 99:
högskolans möjligheter att finans
Page 100 and 101:
lärosäten att åta sig förvaltar
Page 102 and 103:
Frågor har kommit upp om lärosät
Page 104 and 105:
görandeområdet, samtidigt som vis
Page 106 and 107:
Tabell 7 De statliga lärosätenas
Page 108 and 109:
ma startkapitalet har enligt rappor
Page 110 and 111:
6.2 Nackdelar ur ett statligt persp
Page 112 and 113:
delningen till stiftelsehögskolorn
Page 114 and 115:
Denna frihet att fördela om övers
Page 116 and 117:
Regeringens skrivelse 1996/97:20 19
Page 118 and 119:
Bolagsordning för Chalmers teknisk
Page 120 and 121:
Stockholms universitet, Sveriges la
Page 122 and 123:
124
Page 124 and 125:
Övriga utdelningarTabellen 2 nedan
Page 126 and 127:
för att täcka en engångsvis uppr
Page 128 and 129:
130
Page 130 and 131:
finns två professorsbefattningar,
Page 132 and 133:
134
Page 134:
Karin RödingMarie ErikssonCharlott
show all

Olika men Ã¤ndÃ¥ lika. En uppfÃ¶ljning av ... - Statskontoret

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?