Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

De intervjuer Statskontoret genomfört har, liksom tidigare uppföljningar avstiftelsereformen, pekat på att själva ombildningsprocessen öppnade en möjlighetatt styra och organisera verksamheten på ett nytt sätt. Förutom att deformella förutsättningarna ändrades innebar stiftelsebildningen att organisationenblev mer öppen för att pröva att arbeta på nya sätt. För att ombildningentill stiftelsehögskola skulle gå smidigt var det också viktigt attprocessen hade ett stöd i lärarkollegiet och att de fackliga organisationernavar inställda på att finna fungerande former för verksamheten. 149 Det framgårav de intervjuer som vi genomfört vid Chalmers.5.3.3 Friare regelverk men likartade reglerChalmers och Högskolan i Jönköping omfattas endast i begränsad utsträckningav det förvaltningsrättsliga regelverk som gäller för statliga lärosätenoch av civilrättsliga regler (se kapitel 3). Detta kan ibland innebära ett visstmerarbete, enligt uppgift från stiftelsehögskolorna, och i vissa fall kan detuppstå problem med att avgöra vilket regelverk som gäller. Stiftelsehögskolornaupplever dock inte detta som något stort problem.Chalmers och Högskolan i Jönköping har utformat egna interna regelverksom ersätter förvaltningslagen och näraliggande statliga regler. Enligt uppgiftfrån stiftelsehögskolorna ligger deras interna regelverk nära de reglersom gäller för statliga lärosäten.Högskoleverket konstaterade 2008 att stiftelsehögskolorna vid relativt fåtillfällen valt att profilera sig genom andra behörighets- eller urvalsreglervid antagning av studenter. Att använda alternativa antagningsformer kanofta vara dyrt. Det kan också finnas en risk med att uppfattas som avvikandeav studenterna. Detta är, enligt Högskoleverket en förklaring till att stiftelsehögskolornaär anslutna till den centrala antagningen via verket för högskoleservice.När centrala myndigheter utvecklar sådana system är det svårtatt ställa sig utanför.Båda stiftelsehögskolorna ser ett värde i att de har mandat att utforma sinaegna interna regler. Om en regel ger oönskade effekter, kan de enkelt görajusteringar. Ett exempel på hur stiftelsehögskolorna utnyttjat sin frihet attutforma egna regler är att båda högskolorna har valt att ha kvar kårobligatoriet.Det finns också exempel på att det uppstått ett merarbete för stiftelsehögskolornaav att inte omfattas av statliga regler. Här kan införandet av149 Av en uppföljning som Chalmers gjorde tio år efter stiftelseombildningen framgår att enbred majoritet av fakultetsrådet var för en övergång till en stiftelse men att fakulteten inteville att verksamheten skulle bedrivas i aktiebolagsform på grund av farhågor om förmycket näringslivstänkande inom akademin. De fackliga organisationerna var motståndaretill organisationsformen. Dåvarande rektor beskriver dialogen med organisationerna somgod och att han efter ombildningen gratulerades av de fackliga företrädarna som deklareradeatt de ”nu var med på båten”. Vi har inte kunnat hitta någon motsvarande dokumentationom personalens inställning inför ombildningen vid Högskolan i Jönköping.93