10.07.2015 Views

Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SammanfattningRegeringens uppdrag till <strong>Statskontoret</strong>År 1994 ombildades Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköpingtill stiftelser. Dessutom fick Chalmers ett stiftelsekapital motsvarande1,6 miljarder kronor och Högskolan i Jönköping ett stiftelsekapital motsvarande120 miljoner kronor. Ombildningen var en del <strong>av</strong> 1993 års högskolereform.Refor<strong>men</strong> syftade till att öka kvaliteten inom högskolan genomatt minska den statliga regleringen <strong>av</strong> lärosätenas verksamhet. Regeringenbedömde att utvecklingen <strong>av</strong> den samlade högskolesektorn skulle gynnas <strong>av</strong>att några lärosäten överfördes till stiftelseform, bland annat genom att detskulle öka mångfalden i institutionella former. Regeringen har i budgetpropositionenför 2012 bedömt att det finns skäl att pröva om fler stiftelsehögskolorbör och kan inrättas.<strong>Statskontoret</strong> har fått i uppdrag att redovisa hur stiftelsekapitalet har använtsoch förvaltats och att analysera hur stiftelsefor<strong>men</strong> påverkat möjligheternaatt samverka med det omgivande samhället. <strong>Statskontoret</strong> ska också belysastiftelsehögskolornas möjligheter att knyta till sig önskad kompetens ochredovisa löneläget i jämförelse med statliga universitet och högskolor. Iuppdraget ingår även att analysera för- och nackdelar med stiftelsefor<strong>men</strong>jämfört med myndighetsfor<strong>men</strong> ur ett ekonomiskt och verksamhetsmässigtperspektiv.Få skillnader i reglering kvarstårRegleringen i högskolelagen och högskoleförordningen <strong>av</strong> hur statliga lärosätenfår bedriva sin verksamhet har minskat. Därmed har statliga lärosätenoch stiftelsehögskolor i stort sett samma frihet att själva välja hur verksamhetenska organiseras, hur kompetensförsörjningen ska hanteras och hurresurser för forskning och utbildning ska fördelas inom lärosätet. Stiftelsehögskolornahar dock ett större självbestämmande i och med att de inteomfattas <strong>av</strong> förvaltningslagen, det statliga ekonomiadministrativa regelverketoch genom att de har större möjligheter att själva utforma egna antagningsregler.Den skillnad som kvarstår har betydelse för möjligheten attfinansiera samverkans- och kommersialiseringsinsatser.Chalmers och Högskolan i Jönköping har haft nytta <strong>av</strong> stiftelseombildningen.För det första fanns initialt ett antal skillnader i regleringar som g<strong>av</strong>stiftelsehögskolorna större frihet än de statliga lärosätena att styra och organiserasin verksamhet. För det andra har stiftelsehögskolorna större ekono-7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!