Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

Gemensamma problemBåde de statliga lärosätena och stiftelsehögskolorna återkommer till att samverkanoch nyttiggörande av forskning försvåras av flera olika regelverk,som de gemensamt omfattas av:• Lärarundantaget, som innebär att det är forskaren som äger forskningsresultat,medför mycket extra arbete med avtalshantering. Dessutom kanlärosätets roll och ansvar i förhållande till den enskilde forskaren ochexterna bolag lätt bli otydligt. I och med att Sveriges regler för immateriellatillgångar skiljer sig från de flesta andra länders uppstår ocksåproblem för svenska lärosäten att agera inom ramen för stora internationellasamarbeten.• Innovationsstödjande aktiviteter och hantering av immaterialrättsligatillgångar kräver sekretess, samtidigt som lärosätena har begränsademöjligheter att sekretessbelägga information. Det finns vissa möjligheteratt skydda information som ägs av tredje part, det vill säga ett företagsom samverkar med universitetet, men inga möjligheter att sekretessbeläggaegen information eller sådan information som ägs av anställda.• Statsstödsreglerna sätter upp begränsningar för hur statliga medel fårföras över till företag. Det upplevs som otydligt vilka begränsningarna äroch hur lärosätena ska hantera dem.• Tid är en viktig faktor för att hinna skydda kommersiellt gångbara forskningsresultatmed patent. Upphandlingsregler kan ibland göra att skyddetav ett resultat blir fördröjt och kanske går förlorat.• Skattelagstiftning gör att enskilda forskare riskerar att bli förmånsbeskattadeför den rådgivning och service de tar emot från en innovationsstödjandeenhet.Lärosätena menar att de i dag får lägga betydande resurser på att utreda ochhantera konsekvenserna av regelverket. Osäkerheter och fördröjningar uppståroch leder till en mindre effektiv verksamhet.I en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) omstatens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande konsteras attden regelstyrning som följer av den allmänna förvaltningsrätten upplevssom uttryck för ett otidsenligt byråkratiskt system. 167 Detta kan verka somen barriär för kommersialisering och nyttiggörande. I rapporten menarförfattarna att detta inte uppenbart behöver betyda att organisationsformenska ändras. Tvärtom är mycket av den regelstyrning som avser myndigheterförmodligen också ändamålsenlig för högskolan och dess nyttiggörande.Dock krävs ökad tydlighet om vad som förväntas av högskolan på nyttig-167 Lidhard, J. och Petrusson, U. (2012) Forskning och innovation – statens styrning avhögskolans samverkan och nyttiggörande, s. 156. Underlagsrapport till Expertgruppen förstudier i offentlig ekonomi.105