Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

års avtal undertecknades i december 2011. Avtal för 2012 hade inte undertecknatsav regeringen i början av december 2012.5.3.2 Besluts- och organisationsstrukturSedan autonomireformen genomfördes den 1 januari är det ledningen förstatliga lärosäten som avgör i vilken utsträckning kollektiva beslut ska fattas.Tidigare inskränktes styrelsens och rektors mandat till att fatta vissabeslut i högskolelagen. Vid lärosäten med rätt att utfärda examina påforskarnivå ansvarade en fakultetsnämnd för forskning, konstnärligt utvecklingsarbeteoch utbildning på forskarnivå. 148 Nämnderna hade också ansvarför grundutbildning och utbildning på avancerad nivå om högskolan inteinrättade särskilda organ för sådan utbildning. Fakultetsnämndens ledamötervaldes av lärare inom nämndens ansvarsområde.De som vi intervjuat vid Chalmers och Högskolan i Jönköping har lyft framatt det varit en fördel att inte omfattas av kravet på att vissa beslut ska fattasav kollegiala organ. Detta sägs ha bidragit till att skapa en mer beslutsförorganisation med en tydligare ansvarsfördelning än vid statliga lärosäten.Det uppges exempelvis vara lättare att fatta beslut om hur forskningsresurserska fördelas om ett kollektivt beslutsfattande inte tillämpas.Chalmers har bedömt att det inte finns förutsättningar att delegera beslut omexempelvis medelsfördelning till kollektiva organ inom Chalmers tekniskahögskola AB. Bakgrunden är att man gjort bedömningen att det är viktigt attkunna identifiera vem som är ansvarig för ett beslut för att bolagsledningenska kunna leva upp till det tillsynskrav som ledningen har enligt aktiebolagslagen(se avsnitt 3.4.1). Statskontoret konstaterar att det inte finnsnågra uttryckliga förbud mot att delegera beslut till kollektiva organ i ettaktiebolag. Förutsättningarna för ansvarsutkrävande kan dock försvåras avom ett beslutsmandat delegeras till en grupp av personer. Vidare kan förutsättningarnaför att tillämpa kollektivt beslutsfattande se olika ut i olikabolag.De reformer som statsmakterna genomfört för att öka de statliga lärosätenassjälvbestämmande har gett ledningen för lärosätena motsvarande möjlighetersom stiftelsehögskolorna att själva välja sin organisationsstruktur.Mälardalens högskola har exempelvis infört samma beslutsstruktur som vidstiftelsehögskolorna, det vill säga fakultetsnämnden har inte längre mandatatt besluta om resursfördelning. Nämnden är numera ett renodlat kvalitetsorgan.Även vid andra statliga lärosäten pågår förändringsarbeten som blandannat syftar till att förändra formerna för det kollektiva beslutsfattandet.148 Universitet och högskolor med konstnärlig utbildning kunde i stället för en fakultetsnämndha ett organ som ansvarar för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbeteoch konstnärlig utbildning på forskarnivå.92