Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

6.2 Nackdelar ur ett statligt perspektivStiftelseformen begränsar statens styrmöjligheterStiftelsehögskolorna är inte en del av staten. Det innebär att det finns begränsningari riksdagens och regeringens möjligheter att styra stiftelsehögskolorna.Det är stiftelsernas styrelser som avgör vilken verksamhet somkan rymmas inom de ändamål som stadgarna anger. Statsmakterna kan inteändra ändamålet för stiftelsernas verksamhet. Det krävs att samtliga ledamöter,utom en, i stiftelsernas styrelser, ställer sig bakom en sådan begäran.Regeringen har i praktiken möjlighet att utse ledamöterna i styrelsen, förutomtvå ledamöter som utses av lärare respektive studenter. Om statenskulle vilja ändra ändamålet för en stiftelsehögskolas verksamhet, till exempelgenom att slå ihop en stiftelsehögskola med ett statligt lärosäte, kanstaten alltså inte driva igenom det.Stiftelsernas ändamålsparagraf speglar hur högskolelagen såg ut 1994. Detinnebär att uppgiften att samverka med det omgivande samhället och attverka för att forskningsresultat kommer till nytta inte ingår i de ändamålsom formulerats för stiftelsehögskolornas verksamhet.I och med att stiftelsehögskolorna är beroende av att få statlig finansieringoch examensrättigheter har staten en möjlighet att påverka hur verksamhetensinriktning utvecklas. I praktiken har associationsformen, enligt Statskontoretsbedömning, inte någon större betydelse för statens löpande styrningav lärosätena, eftersom samma system tillämpas för resursfördelningoch uppföljning av resultat och kvalitet.Eget kapital är en förutsättningFör att kunna ge ekonomiska bidrag och satsa kapital i bolag, stiftelser ochandra organisationer som arbetar med näringslivsutveckling krävs att lärosätenaförfogar över ett stiftelsekapital eller annat eget kapital.Tillgång till eget kapital är också en nödvändighet för att långsiktigt kunnatrygga den utbildning och forskning som stiftelsehögskolorna bedriver ibolagsform. Svängningar i ekonomiska villkor riskerar att bli mer kännbaraför lärosäten som bedrivs i privaträttslig form. Ett statligt lärosäte kan förbrukasitt myndighetskapital utan att detta får några avgörande konsekvenser.Staten bär en finansiell risk även för stiftelsehögskolorDet regelverk som begränsar statliga lärosätens befogenheter att göra ekonomiskaåtaganden syftar till att säkerställa att riksdagens finansmakt upprätthållsoch att statsmakterna har kontroll över statens samlade finansiellaåtaganden och risker.112