Olika men ändå lika. En uppföljning av ... - Statskontoret

forskningsresultat tillkomna vid högskolan ska komma till nytta. Det är rimligtatt anta att om stiftelsehögskolorna hade inrättats idag hade ändamåletför deras verksamhet formulerats på ett sätt som inneburit att samverkansuppgiftenhade täckts in i stiftelsernas ändamålsparagrafer.Ingen skillnad i regeringens möjligheter att styra omfattningen avforskning och utbildningRegeringens möjligheter att i avtal styra hur mycket forskning och utbildningsom stiftelsehögskolorna ska bedriva skiljer sig i praktiken inte frånmotsvarande möjlighet att styra statliga lärosäten. Stiftelsehögskolorna haren svag förhandlingsposition i förhållande till regeringen i och med att de ärberoende av att få statsbidrag för att kunna finansiera sin verksamhet.Samma möjligheter att få information om verksamhetsresultatStatskontoret bedömer att staten har samma förutsättningar att få resultatinformationfrån stiftelsehögskolor som från statliga lärosäten. Inte hellernär det gäller förutsättningar för kvalitetsgranskning och annan externgranskning finns det, enligt Statskontorets bedömning, någon större skillnadmellan stiftelsehögskolor och statliga lärosäten. Stiftelselagen ger statenmöjligheter att skärpa kraven på återrapportering och möjligheter till externgranskning genom att förändra dels stiftelsernas stadgar, dels de avtal somtecknas med stiftelsehögskolorna. Stiftelsehögskolorna omfattas av offentlighetsprincipen,vilket gör att det går att få insyn i verksamheten.Revisorerna granskar inte redovisningen av verksamhetsresultatStiftelsehögskolornas redovisning av verksamhetens resultat granskas inteav revisorerna på samma sätt som statliga lärosätens redovisning. Riksrevisionengranskar både myndigheternas resultatredovisning och deras finansiellaredovisning. Stiftelsehögskolornas revisorer uttalar sig endast omhuruvida redovisningen av högskolornas finansiella ställning är rättvisandeoch om styrelseledamöterna har handlat i enlighet med stiftelselagen ochstiftelseförordnandet.Olika redovisningsprinciper gör det svårare att jämföra lärosätenStiftelsehögskolornas finansiella redovisning är inte närmare reglerad i avtalenmed staten. Stiftelsehögskolorna väljer själva vilka redovisningsprinciperde tillämpar inom ramen för gällande regelverk.Det kan innebära att kostnadsuppgifter som stiftelsehögskolorna redovisarför forskning och utbildning inte är fullt ut jämförbara med motsvarandeuppgifter från statliga lärosäten. Jämförbarheten i de statliga lärosätenasredovisningsregler gynnas av att statliga redovisningsregler bygger på attkostnader och intäkter ska redovisas uppdelade på olika verksamhetsgrenar.88