LEXICONORDICA 7 - Nordisk Sprogkoordination

167Bo SvensénMarkering och ordboksstrukturThis contribution deals with some structural aspects of diasystematic marking indictionaries. The functions and structural properties of the markers themselves arediscussed as well as their relationship to other textual elements and to each other,applying a slightly extended version of the conceptual and terminological frameworkused in Nordisk leksikografisk ordbok [Nordic Dictionary of Lexicography]. Someproblems pertaining to the user aspect are also touched upon.1. InledningMarkering, eller rättare sagt diasystematisk markering, innebär iregel att det i en ordbok anges att en viss lexikalisk enhet i något avseendeavviker från huvudmassan av de enheter som förekommer i ordbokenoch att dess användning är underkastad restriktioner av någotslag.Markeringssystemet i en ordbok består av ett antal delsystem, somvart och ett tar sikte på en viss typ av egenskaper hos de lexikaliskaenheterna, t.ex. diakronisk markering (som gäller den tidsmässigaaspekten), diatopisk markering (som gäller den rumsliga aspekten),diastratisk markering (som gäller den stilmässiga aspekten) ochdiateknisk markering (som gäller tillhörighet till ett visst fackområde).Genom att välja ett visst slags markeringsangivelse specificerarordboken närmare vari avvikelsen eller restriktionen består:Markeringstyp DimensionExempel på markeringsangivelsediakronisk tid åld., hist.diatopisk plats dial., amer.diastratisk stilskikt litt., vard., sl., vulg.diateknisk fackområde biol., jur., filos., med.Markering är ett intressant område från strukturell synpunkt, och syftetmed den här artikeln är att försöka beskriva såväl markeringsangivelsernasegen struktur som deras roll i ordboksstrukturen i stortmed hjälp av den begreppsapparat och den terminologi som före-LexicoNordica 7 – 2000