LEXICONORDICA 7 - Nordisk Sprogkoordination

176car bilI exemplet är "car" tema och "bil" rema. Det som i en sådan relationutgör rema kallas i ordboken angivelse, i detta fall alltså betydelseangivelsen"bil", och det som utgör tema kallas angivelsens adress.Man säger att det föreligger en adressering från "bil" till "car":carTEMAADRESSbilREMAANGIVELSEOrdningsföljden och relationerna mellan adresser och angivelser utgörordbokens adresseringsstruktur.Den vanligaste adressen för en angivelse är lemmat, och man talar dåom lemmatisk adressering:firre s vard. fish(Norstedts sv-eng 1993)Här kan var och en av de tre angivelserna betraktas som adresserad tilllemmat, och exemplet innehåller alltså följande tre bearbetningsenheter:firre sfirre vard.firre fishMen det är också mycket vanligt med adressering inom mikrostrukturensram, s.k. infralemmatisk adressering, där angivelsen äradresserad till ett annat textelement än lemmat. I själva verket ärmarkeringsangivelserna ett ganska typiskt exempel på en informationstypsom ofta är infralemmatiskt adresserad. En markeringsangivelse kanexempelvis avse en enstaka uttalsvariant eller böjningsvariant, enmålspråklig ekvivalent, ett språkprov osv.:tensile /'tensaIl; US 'tensl/ adj [...]beget [...] (imperf.: begot, åld. el. bibl. begat ; [...]fängelse s prison, gaol; isht amer. jail [...](OALDCE 1989)(Norstedts eng-sv 1993)(Norstedts sv-eng 1993)