LEXICONORDICA 7 - Nordisk Sprogkoordination

255boksanvändare 5 , men en kommentar om vilka kriterier de anförda namnen valtsutifrån vore på sin plats.5.2 ExemplenOrdboken innehåller gott om exempel. I regel anförs först exempel meddet finlandssvenska ordet varefter följer exempel med den rikssvenskamotsvarigheten. Huruvida exemplen är autentiska framgår inte. Dettaspelar egentligen också en mindre roll i sammanhanget; huvudsaken äratt exemplen visar det de är till för att visa (Nikula 1995:314). Detöverstiger visserligen min kompetens att bedöma hur idiomatiska derikssvenska motsvarigheterna är, men mer än en gång har jag ställt migfrågan om man verkligen säger så här i Sverige. Även om detrekommenderade uttrycket i sig är språkligt korrekt som "ord-för-ord"-översättning betraktat befarar jag att man låter som en psalmbok omman väljer att uttrycka sig på det sätt som ordboken föreslår. Harma v. idet finlandssvenska exemplet Det harmar mig att jag inte köptebyxorna, är uttryck för en mycket mera flyktig, mindre djupgående elleren ytligare känsla än gräma i rsv. Det grämer mig ... . Framför allt äremellertid frågan om rikssvensken skulle välja detta uttryck imotsvarande situation eftersom stilnivån är en annan än i detfinlandssvenska exemplet. Jfr även harma v. [...] det -ar mig att jag intesa ifrån (SOB). Något frågande ställer jag mig också till mängdenfinlandssvenska exempel, eftersom risken är stor att de enbart befästerde s.k. finlandismerna i ordboksanvändarens minne i stället för attmotverka dem. En allmän regel vid ordboksarbete är ju att normvidrigauttryckssätt inte tas med. Ett undantag utgör avvikande stavning som tillföljd av frekvens och av pedagogiska skäl kan anföras som underlag förkorrigering (Svensén 1986:32). Också i det här fallet råderinkonsekvens i FSOB i den meningen att alla finlandssvenska exempelinte åtföljs av en rikssvensk motsvarighet. Ibland står också detrikssvenska exemplet ensamt.5.3 Betydelsebeskrivningen5 I en enkät från 1997 som gjordes bland 241 studerande ansåg omkring entredjedel att flera namn borde ingå i enspråkigt svenska ordböcker. (Nikula1997:316).