BILDMANIPULERING

More documents

Recommendations

Info

pulering och manipulation kan man säga att bildmanipulering innebär att otillbörligt styra människors uppfattning om en viss verklighet med hjälp av bilder. Svensk Ordbok (Allén, 1986, s. 876) definierar adjektivet otillbörlig på följande sätt: ”oacceptabel med hänsyn till rimliga (sociala eller moraliska) normer”. Med otillbörligt menar jag i det här sammanhanget att sändaren medvetet och selektivt begränsar och styr mottagarens möjligheter att uppfatta verkligheten i syfte att nå någon egen fördel. Mottagaren har då inte längre någon möjlighet att själv bilda sig en uppfattning om vad som gäller i en viss situation. Vi kan konstatera att en sådan otillbörlig styrning med hjälp av bilder kan ske på olika sätt: 1. Utan att förändra några bildelement. Genom ett väl genomtänkt urval av bilder, genom noggrann beskärning och genom att skriva bildtexter kan man påverka och styra människors uppfattning av verkligheten i önskad riktning. (Se vidare de båda avsnitten ”Urval” respektive ”Bildredigering”. ) 2. Genom att förändra vissa bildelement. Genom att bearbeta, ta bort eller lägga till enskilda bildelement kan man förändra bildens innehåll och därmed påverka människors uppfattning om den verklighet som bilden till synes skildrar. (Se vidare avsnitten ”Fotografiet” respektive ”Fiffel”.) I den här studien använder jag alltså en vidare definition av begreppet bildmanipulering än Alling-Ode och Tubin respektive Thunqvist och Teste. För mig innebär bildmanipulering att otillbörligt styra människors uppfattning av en viss verklighet med hjälp av bilder. Detta tar sig olika uttryck i skilda situationer. En manipulerad bild kan förstås uppfattas som lika trovärdig, eller som mera trovärdig, än en bild som inte är manipulerad. Det första kapitlet, Fotografiet, berör kortfattat hur vi är vana vid att betrakta fotografier som ”frusna ögonblick” och ”rättvisa avbildningar” av skilda situationer och olika skeenden. Vi är vana vid att ”tro” på fotografiet. Det andra kapitlet, Bilder och datorer, berör kortfattat hur bilder byggs upp av bildpunkter i skilda medier samt hur och när det är möjligt att förändra dessa i olika typer av datorbilder. Det tredje kapitlet, Urval, visar hur lätt det är att olika människors subjektiva uppfattningar påverkar vilka bilder som verkligen blir publicerade i dagstidningar, tv och andra medier och därmed når fram till läsare och tittare. Det finns flera skilda kriterier för bildval. Det fjärde kapitlet, Bildredigering, visar hur lätt det är att förändra uppfattningen om innehållet i bilder med hjälp av bildtexter, beskärningar och bearbetning av bildelement. Såväl etiska regler som leveransvillkor tar avstånd från bildmanipulering av både fotografier och teckningar. Det femte kapitlet, Fiffel, ger en rad exempel på hur producenten kan vilseleda mottagarna genom vilseledande urval, rubriker, bildtexter, retuschering och marknadsföring. Det går även att göra montage av olika slag. 9
I journalistiska och dokumentära sammanhang är vi vana vid att betrakta fotografier som ”frusna ögonblick” och ”rättvisa avbildningar” av skilda situationer och olika skeenden. Vi är vana vid att betrakta fotografier som trovärdiga dokument. I studien Trovärdiga bilder (Pettersson, 2001) gjorde försökspersoner totalt 736 värderingar av trovärdigheten hos skilda bildtyper, fotografier och teckningar i färg och i svart-vitt. Försökspersonerna såg fotografier som signifikant mera trovärdiga än teckningar. Det var däremot inte någon signifikant skillnad vad gäller upplevd trovärdighet mellan bilder i färg och bilder i svartvitt. Vi är ännu inte vana vid att fotografier kan vara manipulerade i syfte att vilseleda oss. Vi har ännu inte ett tillräckligt kritiskt förhållningssätt till hur man använder fotografier i våra nyhetsmedier. Vi bör kanske fråga oss vad ett fotografi egentligen är och hur det förhåller sig till verkligheten? Det finns flera svar på sådana frågor. Sonesson (1992) definierar ett fotografi som en indexikalisk ikon. Fotografiet är ett index därför att det är ett indirekt avtryck av motivet, förmedlat av fotonerna (en ström av ljuspartiklar) och lagrat i filmens struktur. Det fotografiska tecknets ikoniska karaktär är överordnat. Fotografiet liknar det som det avbildar. Fotografiet är en ikon. Freedberg (1989) menar att det kan vara svårt för människor att förstå skillnaden mellan bild och verklighet. Liksom andra bilder är ett fotografi endast en representation av en viss 10 FOTOGRAFIET del av verkligheten (Pettersson, 1989). Men vi vet inte om representationen är tillförlitlig, om den är sann eller falsk. Det är kanske lätt för en del personer att tro att alla fotografier i någon mening är sanna avbildningar av verkligheten. Ingemann (1997) anser emellertid att ett fotografi inte kan återge verkligheten (s. 6): Fotografiet kan ikke gengive virkeligheten. Fotografen kan kun sætte spor på negativet. Det er ikke virkeligheten der sætter disse spor – det gør fotografen gennem de valg han foretager og i de valg finder han sine egne mentale billeder. Men hans mentale billeder er ikke udelukkende private. Han spejler de mentale billeder der findes i kulturen. Men disse billeder er ikke en afspejling af en kultur men af mange delkulturer som er knyttet til en række forskellige sociale grupper. ... Fotografen kan kun handle som agent i kulturen. Det er kulturen der gennem ham sætter sit spor i billedet. Flera andra forskare framför liknande synpunkter. Ett exempel är McDougall (1990, s. ix), som hävdar att pressbilder skall spegla verkligheten utan några som helst förvrängningar. Enligt McDougall är trovärdigheten den viktigaste egenskapen hos en publicerad bild. Man bör därför inte publicera falska bilder. Sogstad (1997) konstaterar att en journalistisk bild aldrig kan berätta hela sanningen. Han menar därför att bilden alltid ljuger på ett eller annat sätt. Ritchin (1990) påpekade att fotografiets förhållande till verkligheten är lika tvivelaktigt som andra representationer. Han skriver (s.1):
Page 1 and 2: Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVA
Page 3 and 4: Utgiven av Styrelsen för psykologi
Page 5 and 6: Fiffel ............................
Page 7 and 8: FÖRFATTARENS FÖRORD Det finns bil
Page 9: Men genmodifiering är inte heller
Page 13 and 14: faran i okontrollerad användning a
Page 15 and 16: Numera är det vanligt att bilder s
Page 17 and 18: tar en tavla av till exempel Vincen
Page 19 and 20: lev det område som var representer
Page 21 and 22: Bildpunkter. Det går lätt att än
Page 23 and 24: Pixelbilder. Det är lätt att för
Page 25 and 26: använd inom utbildning, samt inom
Page 27 and 28: nosen per telefon. Detta kallas tel
Page 29 and 30: I mitten av juni år 2001 stod Sver
Page 31 and 32: ga gör anteckningar, sen jobbar vi
Page 33 and 34: Tolkning 1. Det var svårigheter at
Page 35 and 36: dagstidning också en mängd andra
Page 37 and 38: det gäller benämningar av sina se
Page 39 and 40: Bilder i skolböcker har under åre
Page 41 and 42: inte är särskilt bra. Redaktören
Page 43 and 44: är bearbetade och manipulerade på
Page 45 and 46: na finns det bilder som snarast är
Page 47 and 48: De bilder som finns att tillgå fö
Page 49 and 50: sak där bilderna är använda, hel
Page 51 and 52: påpekar Svensson, Stenlund, Brink
Page 53 and 54: nen tillvaratar upphovsmännens int
Page 55 and 56: formationer i flera olika färger p
Page 57 and 58: 56 Beskärning 3. Här är den utva
Page 59 and 60: halverats (från nitton till tio pr
Page 61 and 62:
60 Ändring av projektionsplan. Hä
Page 63 and 64:
62 Borttagning av bildelement 1. De
Page 65 and 66:
Anderberg påpekar att även när e
Page 67 and 68:
kroppen. Arbetarbladet valde att pu
Page 69 and 70:
Vilseledande rubriker Tidningen iDA
Page 71 and 72:
Vilseledande retuschering Manipuler
Page 73 and 74:
kunde det inte vara riktigt att pub
Page 75 and 76:
Fotomontage Fram till för något d
Page 77 and 78:
Jag var chefredaktör på Expressen
Page 79 and 80:
Det här är en sammansatt bild. I
Page 81 and 82:
Under våren 2000 medverkade studen
Page 83 and 84:
Det är uppenbart att den tekniska
Page 85 and 86:
ningar som fotografier och även i
Page 87 and 88:
There are pictures almost everywher
Page 89 and 90:
een manipulated. We can hardly coun
Page 91 and 92:
Evans, M. A. , Watson, C. , och Wil
Page 93 and 94:
Pettersson, R. (1998). Image Functi
Page 95 and 96:
Hur väljer man bilder till en nyhe
Page 97 and 98:
mindre utrymme i lokal/regionalpres
Page 99 and 100:
SPFs SENASTE MEDDELANDEN 160 Bennul
Page 101:
100
show all

BILDMANIPULERING

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?