30.08.2013 Views

BILDMANIPULERING

BILDMANIPULERING

BILDMANIPULERING

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

I journalistiska och dokumentära sammanhang<br />

är vi vana vid att betrakta fotografier<br />

som ”frusna ögonblick” och ”rättvisa avbildningar”<br />

av skilda situationer och olika skeenden.<br />

Vi är vana vid att betrakta fotografier<br />

som trovärdiga dokument. I studien Trovärdiga<br />

bilder (Pettersson, 2001) gjorde försökspersoner<br />

totalt 736 värderingar av trovärdigheten hos<br />

skilda bildtyper, fotografier och teckningar i<br />

färg och i svart-vitt. Försökspersonerna såg<br />

fotografier som signifikant mera trovärdiga<br />

än teckningar. Det var däremot inte någon<br />

signifikant skillnad vad gäller upplevd trovärdighet<br />

mellan bilder i färg och bilder i svartvitt.<br />

Vi är ännu inte vana vid att fotografier kan<br />

vara manipulerade i syfte att vilseleda oss. Vi<br />

har ännu inte ett tillräckligt kritiskt förhållningssätt<br />

till hur man använder fotografier i<br />

våra nyhetsmedier. Vi bör kanske fråga oss<br />

vad ett fotografi egentligen är och hur det förhåller<br />

sig till verkligheten? Det finns flera svar<br />

på sådana frågor.<br />

Sonesson (1992) definierar ett fotografi som<br />

en indexikalisk ikon. Fotografiet är ett index<br />

därför att det är ett indirekt avtryck av motivet,<br />

förmedlat av fotonerna (en ström av ljuspartiklar)<br />

och lagrat i filmens struktur. Det<br />

fotografiska tecknets ikoniska karaktär är<br />

överordnat. Fotografiet liknar det som det avbildar.<br />

Fotografiet är en ikon.<br />

Freedberg (1989) menar att det kan vara<br />

svårt för människor att förstå skillnaden mellan<br />

bild och verklighet. Liksom andra bilder är<br />

ett fotografi endast en representation av en viss<br />

10<br />

FOTOGRAFIET<br />

del av verkligheten (Pettersson, 1989). Men vi<br />

vet inte om representationen är tillförlitlig, om<br />

den är sann eller falsk. Det är kanske lätt för en<br />

del personer att tro att alla fotografier i någon<br />

mening är sanna avbildningar av verkligheten.<br />

Ingemann (1997) anser emellertid att ett fotografi<br />

inte kan återge verkligheten (s. 6):<br />

Fotografiet kan ikke gengive virkeligheten.<br />

Fotografen kan kun sætte spor på negativet.<br />

Det er ikke virkeligheten der sætter disse spor<br />

– det gør fotografen gennem de valg han foretager<br />

og i de valg finder han sine egne mentale<br />

billeder. Men hans mentale billeder er ikke<br />

udelukkende private. Han spejler de mentale<br />

billeder der findes i kulturen. Men disse billeder<br />

er ikke en afspejling af en kultur men af<br />

mange delkulturer som er knyttet til en række<br />

forskellige sociale grupper.<br />

... Fotografen kan kun handle som agent i kulturen.<br />

Det er kulturen der gennem ham sætter<br />

sit spor i billedet.<br />

Flera andra forskare framför liknande synpunkter.<br />

Ett exempel är McDougall (1990, s.<br />

ix), som hävdar att pressbilder skall spegla<br />

verkligheten utan några som helst förvrängningar.<br />

Enligt McDougall är trovärdigheten<br />

den viktigaste egenskapen hos en publicerad<br />

bild. Man bör därför inte publicera falska bilder.<br />

Sogstad (1997) konstaterar att en journalistisk<br />

bild aldrig kan berätta hela sanningen.<br />

Han menar därför att bilden alltid ljuger på ett<br />

eller annat sätt. Ritchin (1990) påpekade att<br />

fotografiets förhållande till verkligheten är<br />

lika tvivelaktigt som andra representationer.<br />

Han skriver (s.1):

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!